Danilo Kiš
From Wikipedia, the free encyclopedia
Danilo Kiš (kyrilliska: Данило Киш, Danilo Kisj, född 22 februari 1935 i Subotica, Jugoslavien (idag Serbien), död 15 oktober 1989 i Paris, Frankrike) var en jugoslavisk och serbisk författare av ungersk, judisk och serbisk härkomst som tillbringade största delen av sitt liv i Frankrike.
Danilo Kiš | |
Född | 22 februari 1935[1][2][3] Subotica, Serbien |
---|---|
Död | 15 oktober 1989[1][2][3] (54 år) Paris 10:e arrondissement, Frankrike |
Begravd | Förtjänstfulla medborgares gränd vid Belgrads nya begravningsplats[4] |
Medborgare i | Socialistiska federativa republiken Jugoslavien och Kungariket Jugoslavien |
Utbildad vid | filologiska fakulteten vid Belgrads universitet, |
Sysselsättning | Poet, romanförfattare, manusförfattare |
Arbetsgivare | Universitet Lille Strasbourgs universitet |
Gift med | Mirjana Miočinović |
Utmärkelser | |
NIN-priset (1972)[5][6] Andrićpriset (1983) Riddare av Arts et Lettres-orden (1984) Preis der SWR-Bestenliste (1988) | |
Namnteckning | |
Webbplats | kis.org.rs/ |
Redigera Wikidata |
Kiš började studera litteratur vid Belgrads universitet efter andra världskriget i vilket han förlorat en stor del av sin släkt, hans far dog i Auschwitz. Samtidigt arbetade han som översättare från franska och ungerska till serbiska. Därefter var han dramaturg vid den avantgardiska teatern Atelje 212 i Belgrad. Senare arbetade han som lektor i Strasbourg, Bordeaux och Lille, innan han flyttade till Paris. I Paris dog han 1989 av cancer och begravdes i Belgrad.