Covid-19-pandemin i Europa
sjukdomsutbrott / From Wikipedia, the free encyclopedia
Covid-19-pandemin i Europa är del av den globala pandemin av sjukdomen covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2. Många personer som smittats med covid-19 drabbas av endast lätta förkylningssymptom med snuva och hosta, andra får en influensaliknande symptombild med huvudvärk, trötthet, feber, halsont och ont i musklerna, i allvarligare fall med andningssvårigheter och lunginflammation.[2] WHO uppskattar i dagsläget (13 mars 2020) att dödligheten är 1–2 procent av de redan infekterade.[3] I en rapport publicerad 16 mars 2020 skattades dödligheten i Stockholm till 0,6 procent. [4]
Coronavirus | |
| |
Olika coronavirus | |
---|---|
HCoV-229E · HCoV-NL63 · IBV · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV (orsakar sars) · Sars-cov-2 (varianter) | |
Covid-19 | |
Pandemin (Europa · Finland · Danmark · Norge · Sverige) – Covid-19 och graviditet · Provtagning · Sjukdomen · Viruset · Postcovid | |
Egenskaper | |
Droppsmitta · Fladdermusburna virus · Lunginflammation · Pandemi · Samhällsfarlig sjukdom · Zoonos | |
Motåtgärder | |
Covid-19-vaccin · Flockimmunitet · Karantän · Munskydd · Nedstängning · Smittskydd · Social distansering | |
Sverige | |
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · Statsepidemiolog (Anders Tegnell) · Coronakommissionen | |
Internationellt | |
EMA · WHO (internationellt hälsonödläge)
|
Utbrottet startade i den kinesiska staden Wuhan i provinsen Hubei och har sedan spridit sig till Europa och hela världen. Först drabbades Frankrike den 24 januari av tre fall. Ett mindre antal fall hittades sedan i olika europeiska länder under utbrottets första period fram till slutet av februari. Då ökade antalet fall i Italien kraftigt och smittan spreds både inom Italien och vidare till andra länder i Europa. Den 18 mars hade Europa 74 760 fall och 3 352 dödsfall, vilket innebar att man vid den tidpunkten hade passerat Kina i antal dödsfall.[5] Den 13 mars deklarerade WHO att Europa var epicentrum för utbrottet.
Många europeiska länder har drabbats hårt av pandemin, och man har i olika länder infört olika åtgärder såväl för att begränsa spridningen som att lindra de ekonomiska konsekvenserna. Europeiska unionen kritiserades inledningsvis för att agera senfärdigt, och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen konstaterade självkritiskt att man försent insåg pandemins magnitud. Efter det har EU infört flera åtgärder för att bemöta både pandemin och de ekonomiska konsekvenserna. Samtidigt har flera länder, i huvudsak Italien och Nederländerna, haft väldigt olika syn på EU:s roll, vilket har gjort det svårt att enas i Euroområdet. 23 april enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket på ungefär 22 000 miljarder kronor. Europeiska kommissionen får två veckor på sig att ta fram en detaljerad kalkyl för hur återhämtningspaketet ska fungera.[uppdatering behövs]