Carl-Herman Tillhagen

Carl-Herman Tillhagen, född 17 december 1906 i Sundsvall, död 28 maj 2002, var en svensk folklorist och etnolog.

Carl-Herman Tillhagen
Född	17 december 1906[1]
Död	28 maj 2002[2] (95 år)
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Forskare
Redigera Wikidata

Karriär

Tillhagen avlade studentexamen 1925 och skrev in sig som student vid Uppsala universitet, där han studerade från 1932 till 1936, och fortsatte studierna vid Stockholms högskola fram till 1943, och i Oslo fram till 1960 där han doktorerade. År 1939 anställdes han av Nordiska museet, och var från 1961 till 1972 intendent där.

Han var sakkunnig i zigenarutredningen 1954 samt expert i zigenarfrågor vid arbetsmarknadsstyrelsen sedan 1959 och vid socialstyrelsen från 1961 till 1966. Han var även styrelseledamot i International Society for Folk Narrative Research. 1966 var han gästprofessor vid Indiana University och University of California.

Släkt

Tillhagen var son till åkeriägaren Herman Andersson och Anna Söderlind. År 1937 gifte han sig med musikern Brita Malmberg, dotter till handlande Emil Malmberg och Anna Nilsson.

Bibliografi

• Taikon berättar (1946)
• Svenska folklekar och danser I-II (1949-50, med Nils Dencker)
• Folklig läkekonst (1958)
• Folklig spådomskonst (1961)
• Papers on Folk-Medicine (1964)
• Zigenarna i Sverige (1965)
• Glada juledagar (1965)
• Fåglarna i folktron (1978)
• Folklig ordakonst (1980)
• Järnet och människorna, verklighet och vidskepelse (1981)
• Vardagsskrock (1982)
• Barnet i folktron (1983)
• Jaktskrock (1985)
• Arbetsliv och julglädje (1985)
• Drömrosor och kärleksört (1985)
• Bellmanhistorier (1986)
• Vävskrock. 1986. Libris 7253180. ISBN 91-36-02510-0
• Allmogejakt i Sverige (1987)
• Malmsägner och gruvskrock (1988)
• Vår kropp i folktron (1989)
• Himlens stjärnor och vädrets makter (1991)
• Skogarna och träden (1995)
• Vattnens folklore (1997)
• Bergen de blå och stenarna där barn du lekte (1998)
• Våra folkminnen (1999)

Källor

1. KulturNav, Carl Herman Tillhagen, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n82138274, läst: 9 december 2019.^{[källa från Wikidata]}