Calabria (geologi)

Calabria eller Calabrium är en geologisk tidsålder som började för cirka 1,8 miljoner år sedan och varade ungefär en miljon år. Åldern är uppkallad efter Kalabrien på södra delen av Appeninska halvön.

Kvartär de senaste 2,58 miljoner åren
Period (System)	Epok (Serie)	Ålder (Etage)	Miljoner år sedan
Kvartär	Holocen	Meghalaya	0,004–0,000
		Northgrip	0,008–0,004
		Greenland	0,012–0,008
	Pleistocen	Övre	0,129–0,012
		Chiba	0,774–0,129
		Calabria	1,80–0,774
		Gela	2,58–1,80
Neogen	Pliocen	Piacenza	tidigare

I Sverige finns inga kända avlagringar från calabriatiden. De återkommande nedisningar av Skanderna som startade under den föregående åldern gela fortsatte sannolikt under calabria. Från det kalla skedet Menap, för drygt en miljon år sedan, finns grusavlagningar (Hattemlagret) i Nederländerna som anses kunna förklaras endast av att det skandinaviska istäcket då nådde ner på kontinenten.^[1]

Vid studier av klimatutvecklingen i norra Europa delas calabria in i fyra huvuddelar:^[2][3]

• Eburon, kallt klimatskede med flera istider för cirka 1,8-1,5 miljoner år sedan.
• Waal, relativt varmt klimatskede för cirka 1,5-1,3 miljoner år sedan.
• Menap, sträng istid, kanske den första istiden under kvartär med omfattning liknande Elster, Saale och Weichsel.
• Bavel, åter mildare, men med flera mindre istider, cirka 1,2-0,9 miljoner år sedan.

Även de första två syreisotopstadierna (MIS 21 och MIS 20) av Cromerkomplexet betraktas ofta höra till calabriatiden. Slutet på calabria definieras för närvarande istället av en geomagnetisk polomkastning för cirka 780 000 år sedan utan stark relation till klimatutvecklingen.

Kvartär Klimatskeden i Norra Europa
Glacial / Interglacial	Stadial / Kron Syreisotopstadium, MIS	Tusental år sedan
Flandern (Holocen) värmetid MIS 1	Subatlantisk tid	2,6–0,0
	Subboreal tid	5,8–2,6
	Atlantisk tid	9,0–5,8
	Boreal tid	9,9–9,0
	Preboreal tid	11,7–9,9
Weichsel istid	Yngre dryas	13–11,7
	Alleröd	14–13
	Äldre dryas	14
	Bölling	15–14
	Äldsta dryas	16–15
	Weichsels huvudfas MIS 2	24–16
	Mellersta Weichsel MIS 4–3	70–24
	Odderade - MIS 5a	80–70
	Rederstall - MIS 5b	90–80
	Brörup - MIS 5c	100–90
	Herning - MIS 5d	115–100
Eem	Eem - MIS 5e	126–115
Saale istid	Warthe - MIS 6 Drenthe - MIS 6	200–126
	Dömnitz - MIS 7	240–200
	Fuhne - MIS 8	300–240
Holstein	MIS 9	320–300
Elster	MIS 10	380–320
Cromer	MIS 21–11	860–380
Bavel	MIS 63–22	1800–860
Menap
Waal
Eburon
Tegelen	MIS 103–64	2600–1800
Pretegelen

Källor

1. Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 438, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
2. Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 434, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
3. Deutche Stratigraphische Kommission, Stratigraphike Tabelle von Deutschland 2016