Cajsa Warg
svensk hushållerska och författare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
svensk hushållerska och författare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Anna Christina Warg, känd som Cajsa Warg, född 23 mars 1703 i Örebro, död 5 februari 1769 i Stockholm, var en svensk hushållerska och författare. Hon är känd för Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber ('Hjälpreda i hushållningen för unga fruntimmer'[1]), som var en av de mest inflytelserika kokböckerna från mitten av 1700-talet till tidigt 1800-tal.[2]
Cajsa Warg | |
Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber, första utgåvan. Kopparstick av Pehr Geringius. | |
Pseudonym | Cajsa Warg |
---|---|
Född | Anna Christina Warg 23 mars 1703 Örebro, Sverige |
Död | 5 februari 1769 (65 år) Stockholm, Sverige |
Yrke | Författare, hushållerska |
Nationalitet | Svensk |
Språk | svenska |
Genrer | Kokbok |
Noterbara verk | Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber |
Sida på Wikisource | Författare:Cajsa Warg |
Warg föddes i Örebro som dotter till rådmannen Anders Warg och hans hustru Katharina ("Karin") Livijn. Hon flyttade hemifrån i unga år för att tjäna sitt levebröd och fick tjänst som hushållerska (vid den tiden kallad "husmamsell") i rika Stockholmsfamiljer, som greve Wolter Reinhold von Stackelberg, Berndt Otto von Stackelberg, och slutligen hos statssekreteraren och överpostdirektören Leonard Klinckowström i Stockholm.
År 1755 gav hon ut den första upplagan av sin kokbok Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber som sammanlagt gavs ut i fjorton upplagor på svenska, fyra på tyska, en på finska och en på estniska. Under hennes livstid kom verket ut i ytterligare tre svenska upplagor med ett tillskott av en bok om färgning av garn samt ett "bihang" med ytterligare recept i den fjärde upplagan 1765.[3] Det finns inga belägg för att Warg kallades Cajsa under sin livstid, utan benämns som Christina i skrifterna och signerar med det namnet.[4]
Warg dog 1769 och gravsattes genom visst släktskap i det Klinkowströmska gravkoret i Klara kyrka i Stockholm.[5] Några månader efter hennes död publicerades en gravskrift på vers i Carlskronas Wekoblad som avslutades med följande:
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.