Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Blåsstarr (Carex vesicaria) är en av ett fåtal starrar i den svenska floran som är av sådan höjd och bladrikedom, att de bildar en vasslik vegetation i vattendragen.
Blåsstarr | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Halvgräs Cyperaceae |
Släkte | Starrar Carex |
Art | Blåsstarr C. vesicaria |
Vetenskapligt namn | |
§ Carex vesicaria | |
Auktor | Linné |
Blåsstarr och flaskstarr är nära besläktade och igenkänns på 2 eller flera hanax samt i allmänhet gulaktiga fruktgömmen. De når en höjd av 0,5-1 m och är allmänna över hela Norden.
I fjälltrakterna blir denna växt lägre, axen kortare, upprätta, och fruktgömmena bruna eller svartaktiga (forma alpigena Fr.; jämför med svedstarr och svartstarr).
Bladen av dessa storväxta arter är sega och mjuka, och användes förr i norra Skandinavien som hö till att med ett norskt uttryck "sena" eller fylla lappskorna (pjäxorna, komagerna) omkring foten, vilket ger värme om vintern och svalka om sommaren. Efter skörden bereddes de på liknande sätt som man bereder lin. Knippor med starr kammades med järn- eller hornkam och gnuggades mellan händerna tills de blev mjuka. Därav kallas dessa arter även "skostarr" och "skogräs" (på norska "senegras"). Det förekommer också att detta hö stoppas i vantarna[1].
Blåstarr växer på stränder, i diken och dammar med mera, även i de lägre fjälltrakterna.
Vesicaria kommer av latin vesicus = "med blåsor". Detta syftar på de blåslika fruktgömmena.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.