Blek klippsvala
fågelart / From Wikipedia, the free encyclopedia
Blek klippsvala[2] (Ptyonoprogne obsoleta) är en fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[3] Den är en stannfågel i norra Afrika och sydvästra Asien österut till Pakistan. Arten häckar vanligen i bergstrakter, men även på lägre nivåer, framför allt i klippiga områden och kring städer. Olikt andra svalor hittas den ofta långt från vatten.
Blek klippsvala Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Underarten obsoleta i Egypten | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Svalor Hirundinidae |
Släkte | Ptyonoprogne |
Art | Blek klippsvala P. obsoleta |
Vetenskapligt namn | |
§ Ptyonoprogne obsoleta | |
Auktor | (Cabanis, 1850) |
Utbredning | |
Utbredningen i Afrika och Mellanöstern | |
Synonymer | |
|
Fågeln är 12–13 centimeter lång och huvudsakligen brun, blekare på övre delen av bröstet och på undre vingtäckarna samt har vita "fönster" på stjärten i flykten. Könen är lika, men ungfåglar har bleka kanter på ovansidans och vingarnas fjädrar. Den ansågs tidigare utgöra en del av afrikansk klippsvala och vissa auktoriteter behandlar den fortfarande på det viset, som svenska Birdlife Sverige och tongivande Clements et al. Blek klippsvala är dock i jämförelse mindre, blekare och har vitare strupe. Fågeln jagar utmed klippbranter efter flygande insekter, relativt långsamt och med mycket glid. Lätet är ett mjukt kvitter.
Den bleka klippsvalan häckar oftast enskilt utmed vertikala klippbranter, broar eller byggnader. I boet av lera som fodrats med gräs eller fjädrar lägger den två till tre ägg. Båda föräldrar hjälps åt att ruva och mata ungarna. Fågeln är ett vanligt byte för falkar som lärkfalk, men anses inte hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig.