Bartholins körtlar
From Wikipedia, the free encyclopedia
Bartholins körtlar (anatomiskt benämnda glandula vestibularis major) är två ärtstora körtlar belägna i den bakre delen av kvinnans inre blygdläppar, nära mellangården. De mynnar mellan insidan av respektive inre blygdläpp och på vardera sidan av den bakre delen av slidmynningen.[1] De påvisades av den danske anatomen Caspar Bartholin (1655–1738). Körtlarna producerar ett mjukgörande, genomskinligt sekret, som ökas vid sexuell upphetsning.[2]
Bartholins körtlar är homologa med Cowpers körtlar hos mannen, och upptäcktes första gången i kor av den franske anatomen Guichard Joseph Duverney (1648–1730).