Aythya

Aythya är ett släkte med dykänder inom underfamiljen Aythyinae i familjen änder.

Aythya
Vigg (Aythya fuligula)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Andfåglar Anseriformes
Familj	Änder Anatidae
Underfamilj	Aythyinae
Släkte	Aythya
Vetenskapligt namn
§ Aythya
Auktor	Boie, 1822
Arter
Se text.
Brunand (Aythya ferina)

Arterna inom släktet födosöker främst genom att dyka. De är flockfåglar som främst lever i sötvatten eller i estuarier, dock flyttar berganden (Aythya marila) till marina miljöer om vintern. De är goda flygare och de slår sina breda, trubbiga vingar snabbare än många andra änder. Populationer som häckar i norr är ofta flyttfåglar medan sydligare häckningspopulationer tenderar att vara stannfåglar. Australisk dykand (Aythya australis) flyttar dock oregelbundet långa sträckor för att undkomma kraftiga regnväder. Arterna inom släktet rör sig klumpigt på land eftersom deras ben ofta är placerade långt bak på kroppen för att de lättare ska kunna ta sig fram när de simmar.

Systematik

Tidigare fördes dykänderna tillsammans med simänderna till underfamiljen Anatinae. Johnson & Sorenson (1999) splittade ut dykandsläktena Aythya och Netta med flera i den egna underfamiljen Aythyinae. Analyser av mitokondriellt DNA för enzymet cytokrom b och sekvensdata av NADH-dehydrogenas subenhet 2 för denna grupp dykänder indikerar att de släktmässigt står ganska långt ifrån simänderna och att deras morfologiska likheter med simänderna beror på konvergent evolution.^[1]

Arter

• Svartnäbbad brunand (Aythya valisineria)
• Brunand (Aythya ferina)
• Amerikansk brunand (Aythya americana)
• Ringand (Aythya collaris)
• Australisk dykand (Aythya australis)
• Amurdykand (Aythya baeri)
• Vitögd dykand (Aythya nyroca)
• Madagaskardykand (Aythya innotata) – troddes länge vara utdöd men återfanns 2006
• Nyazeelanddykand (Aythya novaeseelandiae)
• Vigg (Aythya fuligula)
• Bergand (Aythya marila)
• Mindre bergand (Aythya affinis)

Fossil och förhistoriska arter

Arten Aythya shihuibas finns beskriven från sen miocen i Kina. En obeskriven förhistorisk art är känd från fossila lämningar som härstammar från tidig pleistocen funna i Dursunlu, Turkiet^[2] Arten "Aythya" arvernensis från miocen placeras numera i släktet Mionetta, medan "Aythya" chauvirae egentligen verkar bestå av två olika arter varav den ena inte verkar tillhöra dykänderna.^[3]

Noter

1. Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999) Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk, vol.116, nr.3, sid:792–805. PDF fulltext Arkiverad 5 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
2. Louchart, Antoine; Mourer-Chauviré, Cécile; Guleç, Erksin; Howell, Francis Clark & White, Tim D. (1998) L'avifaune de Dursunlu, Turquie, Pléistocène inférieur: climat, environnement et biogéographie., Les Comptes rendus de l'Académie des sciences, vol.327, nr.5m sid:341-346. [fransk med engelsk kortversion] doi:10.1016/S1251-8050(98)80053-0 (HTML sammanfattning)
3. Worthy, Trevor H.; Tennyson, A.J.D.; Jones, C.; McNamara, J.A. & Douglas, B.J. (2007) Miocene waterfowl and other birds from central Otago, New Zealand., Journal of Systematic Palaeontology, vol.5, nr.1, sid:1-39. doi:10.1017/S1477201906001957 (HTML sammanfattning)