Axelföljd

Axelföljd och hjulställning är uttryck som med bokstäver och siffror beskriver hur ett järnvägsfordons axlar respektive hjul är arrangerade. De båda uttrycken ger i princip samma information.

Axelföljd enligt UIC-systemet

Systemet har definierats av Internationella järnvägsunionen (UIC) och används i Europa och större delen av den övriga världen (Storbritannien använder en snarlik notation) och är ursprungligen baserat på en tysk beteckningsstandard. Axlarna räknas från lokets framände till lokets bakände. Odrivna axlar (löpaxlar) betecknas med arabiska siffror, drivna axlar med latinska versaler. Alltså:

• 1, 2, 3 … – Antal löpaxlar
• A, B, C …
  • utan tillägg – Antal gemensamt drivna axlar. (A = 1 axel, B = 2 axlar och så vidare)
  • med ett tillagt o – Antal individuellt drivna axlar.
•   ' – Axlar eller grupper av axlar som inte sitter fast i ramverket markeras med en apostrof (primtecken).
• ( ) – Ifall löpaxlar finns markeras grupper av löp- och drivaxlar som sitter ihop i en gemensam ram/boggie skild från resten av loket inom parenteser. Efter parentes är apostrof inte nödvändig utan underförstådd. Skrivsätt som exempelvis (1'C)'(C1')' förekommer, även om mer korrekt är (1'C)(C1').
• + – Ett plustecken markerar att fordonet är delat här. Ett exempel på ett delat lok är det svenska Dm3.
• - – Ett bindestreck anger att ett lok har en tender, exempelvis ånglok.

Hjulställning enligt Whyte-systemet

Den amerikanska Whyte-notationen lämpar sig bäst för ånglok som har drivaxlar i mitten och ibland löpaxlar i ändarna. Det skiljer det sig från UIC-systemet genom att räkna hjul och inte axlar. Ett typiskt ånglok med 3 drivaxlar och 2 axlar på en främre löpboggi och en bakre löpaxel blir 4-6-2 enligt denna notation. Ett större lok med två drivenheter får en siffra per drivenhet, till exempel Union Pacific Railroads Big Boy 4-8-8-4. Finns inga löpaxlar skriver man 0. Ett lok med tre drivaxlar och inga löpaxlar blir således 0-6-0.

AAR-systemet för diesel- och ellok

För moderna diesel- och ellok används i USA ett system kallat AAR wheel arrangement, framtaget av Association of American Railroads. Det är en förenklad variant av UIC-systemet. Man använder siffror och bokstäver på samma sätt och räknar axlar istället för hjul. Notationen använder "-" för att särskilja axelgrupper. Om dessa är ledade (kan röra sig fritt relativt lokkorgen) ersätts "-" med "+" (i UIC-systemet används parenteser för denna typ av gruppering). Ett exempel är dieselloket GE U50 som har 4 boggier, kopplade två och två, som får beteckningen B+B-B+B.

Ånglokstyper

Vissa vanliga axelföljder på ånglok har dessutom fått egna namn. Listan nedan anger dessa tillsammans med beteckningarna enligt UTC- och Whyte-systemen.

Det mest kända av typnamnen är Pacific, som användes för stora och snabba snälltågslok. Det svenska F-loket är ett Pacific-lok.

UIC	Whyte	Namn	Exempel
1A	2-2-0	Planet	Planet (Storbritannien)
1A1	2-2-2	Patentee	SJ Litt A (1863), Fire Fly (Storbritannien)
2'A	4-2-0	Crampton	Klass 80 (Frankrike)
2'A1	4-2-2	Single Driver	Iron Duke (Storbritannien)
1'B1'	2-4-2	Columbia
2'B	4-4-0	American
2'B1'	4-4-2	Atlantic	SJ Litt A (1906)
1'C	2-6-0	Mogul
2'C	4-6-0	Ten wheeler	SJ Litt B (1909)
1'C1'	2-6-2	Prairie
1'C2'	2-6-4	Adriatic
2'C1'	4-6-2	Pacific	SJ Litt F
2'C2'	4-6-4	Hudson
1'D	2-8-0	Consolidation	SJ Litt E2
2'D	4-8-0	Twelve wheeler
1'D1'	2-8-2	Mikado
1'D2'	2-8-4	Berkshire
2'D1'	4-8-2	Mountain
2'D2'	4-8-4	Northern
1'E	2-10-0	Decapod
1'E1'	2-10-2	Santa Fé
2'E	4-10-0	Mastodon
2'E1'	4-10-2	Overland
1'E2'	2-10-4	Texas
1'F1'	2-12-2	Javanic
(1'C)C3'	2-6-6-6	Allegheny
(2'C)C2'	4-6-6-4	Challenger
(1'D)D2'	2-8-8-4	Yellowstone
(2'D)D2'	4-8-8-4	Big Boy	Big Boy (USA)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.