Anna av Danmark (1574–1619)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Anna av Danmark (danska: Anna af Danmark), född 12 december 1574 i Skanderborg i Danmark, död 2 mars 1619 i Middlesex i England, var en drottning av Skottland från 1589 och drottning av England från 1603 genom giftermålet med kung Jakob I.[1][2] Hon var den andra dottern till kung Fredrik II och Sofia av Mecklenburg.
- För andra personer med samma namn, se Anna av Danmark.
Anna av Danmark | |
---|---|
Porträtt av John de Critz från cirka 1605 | |
Drottning av England och Irland | |
Ämbetstid | 24 mars 1603 – 2 mars 1619 |
Kröning | 25 juli 1603 |
Företrädare | Katarina Parr |
Efterträdare | Henrietta Maria |
Ämbetstid | 20 augusti 1589 – 2 mars 1619 |
Kröning | 17 maj 1590 |
Företrädare | Henrik Stuart |
Efterträdare | Henrietta Maria |
Make | Jakob I (gift 1589) |
Barn | Henrik Fredrik · Elisabet Stuart · Margareta Stuart · Karl I · Robert Stuart · Maria Stuart · Sofia |
Ätt | Oldenburg |
Far | Fredrik II av Danmark |
Mor | Sofia av Mecklenburg |
Född | 12 december 1574 Skanderborg, Danmark |
Död | 2 mars 1619 (44 år) Hampton Court Palace, Middlesex, England |
Begravd | 13 maj 1619 Westminster Abbey, London |
Anna och Jakob levde i ett stormigt äktenskap med många konflikter. Hon beskrivs som självständig och lagd för intriger, men är även känd för sitt slöseri och sin roll som konstmecenat. I Skottland blev hon känd för sin konflikt med sin make om vårdnaden av deras son Henrik och sitt sitt försvar av sin vän Beatrix Ruthven, under vilka hon utnyttjade politiska fraktioner för sina syften. Som Englands drottning är hon främst känd för att ha stått värdinna för ett slösande hovliv som blev berömt för de maskspel hon lät sätta upp, samt för att ha agerat mecenat för konst och kultur. Anna var föremål för ständiga spekulationer om huruvida hon i hemlighet hade konverterat till katolicismen eller ej, något som på denna tid hade politiska konnotationer, och hon ska ha deltagit i ett flertal intriger.