Alshat

Alshat eller Ny Capricorni (ν Capricorni, förkortat Ny Cap, ν Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna^[4] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken. Den har en skenbar magnitud på 4,76^[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,9^[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 253 ljusår (ca 78 parsek) från solen. Då den är belägen nära ekliptikan är den föremål för ockultationer från månen.^[10]

Alshat (ν)
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Stenbocken
Rektascension	20t 20m 39,81562s[1]
Deklination	-12° 45′ 32,6844″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+4,76[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	B9 IV[3] eller B9.5 V[4]
U–B	-0,11[2]
B–V	-0,04[2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-1,0[5] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +14,74[1] mas/år Dek.: -14,32[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	12,88 ± 0,27[1]
Avstånd	253 ± 5 lå (78 ± 2 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	+0,32[6]
Detaljer
Massa	2,37[7] M☉
Luminositet	87[6] L☉
Temperatur	10 461 ± 356[7] K
Metallicitet	-0,15 ± 0,04[6] dex
Vinkelhastighet	24[8] km/s
Ålder	115[7] miljoner år
Andra beteckningar
Alshat, ν Cap, 8 Capricorni , ADS 13714, BD- 13° 5642, HD 193432, HIP 100310, HR 7773, SAO 163468, WDS J20207-1246A [9]

Nomenklatur

Ny Capricorni har det traditionella namnet Alshat, som kommer från det arabiska الشاة aš-šā [t], vilket betyder fåret som skulle slaktas av den intilliggande Dabih.^[11]

Egenskaper

Primärstjärnan i Ashat är en blåvit underjättestjärna eller stjärna i huvudserien av spektralklass B9 IV^[3] alternativt B9.5 V^[4]. Den har en massa som är ca 2,4^[7] gånger större än solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 87^[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 10 460^[7] K.

Följeslagaren Ny Capricorni B är en stjärna av magnitud 11,8 separerad med 54,1 bågsekunder från primärstjärnan.^[4]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

1. van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
2. Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
3. Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988), Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars, 4, Bibcode:1988MSS...C04....0H.
4. Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
5. Gontcharov, G. A. (November 2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053 , Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065.
6. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
7. David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154 , Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
8. Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
9. "nu. Cap -- Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-05-13.
10. ^ White, Nathaniel M.; Feierman, Barry H. (September 1987), "A Catalog of Stellar Angular Diameters Measured by Lunar Occultation", Astronomical Journal, 94: 751, Bibcode:1987AJ.....94..751W, doi:10.1086/114513.
11. Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York: Dover Publications Inc. p. 142. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2010-12-12.

Externa länkar

• http://stars.astro.illinois.edu/sow/alshat.html