Aisopos

Aisopos^{[uttal saknas]} (gammalgrekiska Αἴσωπος – Aísōpos, lat. Aesopus), född 620 f.Kr., död 560 f.Kr. i Delfi ^[4], var en grekisk fabeldiktare, enligt legenden ursprungligen en frygisk slav på Samos som lyckades tjäna sitt frigivande genom sin kvickhet, för att senare bli dödad på grund av sin spydighet. Inga fasta belägg finns dock för att han existerade, eller för att fablerna som tillskrivs honom faktiskt skrevs av Aisopos.

För andra betydelser, se Aesopus (djur).

Aisopos
Född	Mesembria, Bulgarien
Död	Delfi, Grekland
Sysselsättning	Fabulist[1], filosof[2], mytograf, författare[3]
Redigera Wikidata

Hans fabler innefattar djur, men även träd, växter, naturkrafter och människor, vilka framför moraliserande livsvisdomar i ord eller handling.

Utmärkelser

Asteroiden 12608 Aesop är uppkallad efter honom.^[5]

Bibliografi (urval av svenska utgåvor)

• Hundrade Esopi fabler (översättning Nicolaus Balk) (Stockholm, 1603)
• Fabler af Esopus ([anonym] fri öfversättning från franskan) (Stockholm, 1829)
• Esops fabler (fritt berättade efter La Fontaine, Rundell, Binder m.fl.) (Gernandt, 1895) Fulltext
• Aisopos' fabler (översättning Erik Hedén, Svenska andelsförlaget, 1919)
• Lilla Esop: 59 av de gamla djurfablerna (berättade av Rudolf Broby-Johansen, översättning av Gunnar Ekelöf, Kooperativa förbundets bokförlag, 1945)
• Fontaines och Aesops fabler (svensk text Britt G. Hallqvist, IPC, 1963)
• Aisopos fabler (översättning Brita af Geijerstam, Bonnier, 1975)
• Storken och räven: 20 djurfabler (översättning Mary S. Lund och Brita af Geijerstam, Opal, 1985)
• Åsnan och hunden: 20 fabler (översättning Brita af Geijerstam, Opal, 1986)
• Aisopos fabler (återberättade av Jacqueline Morley, översättning Gun-Britt Sundström, Almqvist & Wiksell, 1997)

Fabler

• Pojken och vargen
• Räven och druvorna
• Sköldpaddan och haren
• Vargen och lammet
• Lejonet och räven

Referenser

1. Henry Liddell, Robert Scott & Henry Stuart-Jones, A Greek-English Lexicon, Oxford University Press, 1819, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Archive of Fine Arts, abART person-ID: 50448, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
3. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. ”Grekisk författare Aesop”. https://www.antikensgrekland.se/aesop.htm.
5. ”Minor Planet Center 12608 Aesop” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12608. Läst 1 april 2023.

Externa länkar

• Aisopos i Libris