Adalbert Stifter

Adalbert Stifter, född 23 oktober 1805 i Böhmen, död 28 januari 1868, var en österrikisk författare.

Adalbert Stifter
Född	23 oktober 1805[1][2][3] Horní Planá[4][5][6], Tjeckien
Död	28 januari 1868[1][7][2] (62 år) Linz[8][5], Österrike
Begravd	Linz
Medborgare i	Kejsardömet Österrike och Cisleithanien
Utbildad vid	Wiens universitet
Sysselsättning	Författare[6][9], lärare[10], poet[6], målare[6], kulturminnesvårdare[6]
Befattning
Ledamot av parlamentet i Frankfurt
Noterbara verk	Bergkristall
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi

Stifter, som var född i Böhmen, levde från 1848 som folkskoleinspektör i Linz. Litterär berömmelse vann han med en rad noveller i Studien (6 band, 1844-50), karakteriserade av en vek naturkänsla och minutiös psykologisk skildring.^[11]

Stifter skrev finstämda berättelser och är mest känd för den stora romanen "Der Nachsommer" (ej översatt till svenska, ungefär "Brittsommar"). Han räknas till de största prosaisterna under tyskt 1800-tal. Han var även landskapsmålare och mot slutet av sitt liv led han av skrumplever och svåra psykiska problem som sedermera också ledde till självmord.^[12]

I hans verk återspeglas ofta längtan till hemtrakterna i Böhmerwald. Till exempel handlar verken "Hochwald" och "Witiko" om landskapet kring sjön Plöckensteinsee (Plešné jezero).^[12]

Utmärkelser

Asteroiden 7127 Stifter är uppkallad efter honom.^[13]

Svenska översättningar

• "Den gamle ungkarlen" ("Der Hagestolz") (översättning E.N. Tigerstedt. Ingår i: Modern världslitteratur: de levande mästerverken. Band 26 (Natur & Kultur, 1946)
• Brokiga stenar: ett urval (Ur Bunte Steine: "Granit", "Bergmilch" och "Bergkristall") (översättning Jane Lundblad, Tiden, 1949)
• Kondoren och Vilda blommor ("Der Condor" och "Feldblumen") (översättning och efterord: Rolf Haglund) (Galder, 1980)

Källor

1. Adalbert Stifter, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 75248, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Adalbert-Stiftertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. SNAC, SNAC Ark-ID: w66m3v8z, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990009997, läst: 23 november 2019.^{[källa från Wikidata]}
5. Ferdinand Krackowizer & Franz Berger, Biographisches Lexikon des Landes Österreich ob der Enns : Gelehrte, Schriftsteller und Künstler Oberösterreichs seit 1800, Verein und Institut für Ostbairische Heimatforschung, 1931, s. 325-328, läs online och läs onlineläs online.^{[källa från Wikidata]}
6. Archive of Fine Arts, abART person-ID: 24008, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
7. Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00175954, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
8. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Штифтер Адальберт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
9. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
10. Franz Mayröcker, Von den Stillen im Lande : Pflichtschullehrer als Dichter, Schriftsteller und Komponisten, 1968, s. 115-116.^{[källa från Wikidata]}
11. Svensk uppslagsbok, band 27, 1963.
12. Weiss, Micklitza & Micklitza (2016). ”Adalbert Stifter” (på tyska). Baedeker Reiseführer Tschechien. Mair Dumont. sid. 75
13. ”Minor Planet Center 7127 Stifter” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7127. Läst 28 juni 2023.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Adalbert Stifter.
  Bilder & media
• Adalbert Stifter i Libris