51 Pegasi
stjärna i stjärnbilden Pegasus / From Wikipedia, the free encyclopedia
51 Pegasi, som är stjärnans Flamsteedbeteckning, eller Helvetios,[11] är en ensam stjärna i stjärnbilden Pegasus. Den är en sollik stjärna och år 1995 upptäcktes den första exoplaneten runt denna stjärna. Den har en skenbar magnitud på ca 5,49[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 64,6[3] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 50 ljusår (ca 16 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 34 km/s.[4]
51 Pegasi | |
![]() Lägeskarta för 51 Pegasi. | |
Observationsdata Epok: J2000 | |
---|---|
Stjärnbild | Pegasus |
Rektascension | 22t 57m 27,9804s[1] |
Deklination | +20° 46′ 07,7822″[1] |
Skenbar magnitud ( | 5,49[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G2 IV[3] |
U–B | +0,20[4] |
B–V | +0,67[4] |
R–I | 0,32 |
Astrometri | |
Radialhastighet ( | -33,0200 ± 0,09 [5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +207,363 ± 0,207[1] mas/år Dek.: +62,094 ± 0,166[1] mas/år |
Parallax ( | 64,6488 ± 0,1232[1] |
Avstånd | 50,45 ± 0,10 lå (15,47 ± 0,03 pc) |
Absolut magnitud ( | 4,48[6] |
Detaljer | |
Massa | 1,11[7] M☉ |
Radie | 1,237 ± 0,047[2] R☉ |
Luminositet | 1,36 ± 0,02[6] L☉ |
Temperatur | 5 768 ± 8[6] K |
Metallicitet | +0,20[8] dex |
Vinkelhastighet | 21,9 ± 0,4[9] km/s |
Ålder | 6,1 ± 0,6[6] miljarder år |
Andra beteckningar | |
AG+20 2595, AKARI-IRC-V1 J2257280+204608, BD+19 5036, GJ 882, HD 217014, HIC 113357, HIP 113357, HR 8729, IRAS 22550+2030, LSPM J2257+2046, 2MASS J22572795+2046077, NLTT 55385, NSV 14374, PLX 5568, PPM 114985, SAO 90896, TD1 29480, TYC 1717-2193-1, USNO-B1.0 1107-00589893, uvby98 100217014, WDS J22575+2046AB, Gaia DR2 2835207319109249920 [10] |
Exoplaneten tillkännagavs den 6 oktober 1995 av astronomerna Michel Mayor och Didier Queloz. Det var för första gången man hade upptäckt en exoplanet runt en sollik stjärna.[12] Den 8 oktober 2019 tilldelades Mayor och Queloz Nobelpriset i fysik för sin upptäckt.[13]