Det lokala näringslivet domineras av handel och service- och tjänstenäringarna. Drygt hälften av kommunens förvärvsarbetande pendlar till arbete utanför kommunen.
Sedan kommunen bildades 1983 har befolkningstrenden varit positiv. Sedan åtminstone 1991 har politiken dominerats av borgerliga partier.
1967 inkorporerades Ljusterö landskommun och Roslags-Kulla ur Roslags-Länna landskommun av Österåkers landskommun. Österåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Österåkers landskommun.
1974 sammanlades Vaxholms kommun (4952 invånare) med Österåker (19806 invånare). Centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen vars kommunkod också fortsatte gälla för den sammanslagna kommunen. Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick däremot namnge den nya kommunen.[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Den kvarvarande delen med 25039 invånare behöll kommunkod och centralort samt återtog namnet Österåkers kommun. Österåkers och Östra Ryds församlingar slogs ihop från och med 1992 och fick namnet Österåker-Östra Ryds församling.
Kommunen är belägen vid Bottenhavet och det finns rikligt med sjöar.[10] Den utgörs av ett sprickdalslandskap med nordöst–sydvästliga dalgångar och höjdryggar vars berggrund domineras av gnejsgranit. I väster når de barrskogsklädda höjderna 60–70 meter över havet. Där finns även en del mindre jordbruk. Större slättområden finns kring Åkersberga i sydväst. I öster finns skärgård.[11] Längst i väster finns sjön Tärnan och längst i norr återfinns Largen. Längst i söder delar kommunen andel av Stora Värtan med närliggande kommuner.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Österåker är, precis som de andra kommunerna i södra Roslagen, starkt borgerligt färgad. Moderaterna har styrt kommunen sedan 1982, med undantag för åren 1994–1998 då Socialdemokraterna bildade majoritet tillsammans med Folkpartiet.
I början av 2020-talet pendlade drygt hälften av Österåkers förvärvsarbetande till arbeten utanför kommunen. Det lokala näringslivet dominerades av handel och service- och tjänstenäringarna. Omkring 13 procent av kommunens arbetstillfällen fanns inom tillverkningsindustrin, en bransch som dominerades av småföretag. Även turistnäringen var av betydelse för kommunens näringsliv.[11]
År 2022 fanns 13 kommunala grundskolor, varav fem hade högstadie. Det fanns även sex fristående grundskolor, varav två hade högstadie.[20] I kommunen finns Österåkers gymnasium[21] därtill har samtliga elever rätt att ansöka till valfri gymnasieskola i Stockholms län.[22]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 49 390 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 52:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Österåkers kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Österåkers kommun 1970–2020[23]
År
Folkmängd
1970
15 527
1975
22 664
1980
25 631
1985
26 324
1990
30 230
1995
32 140
2000
34 427
2005
37 336
2010
39 521
2015
42 130
2020
46 644
Stäng
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9291, eller 20,72% av befolkningen (hela befolkningen: 44831 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5079, eller 14,25% av befolkningen (hela befolkningen: 35633 den 31 december 2002).[24]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Österåkers kommun.[25]
Generellt finns gott om fornlämningar i kommunen I synnerhet sådana från bronsåldern och järnåldern. Hösten 2016 hittades några av Sveriges äldsta kända avbildningar av människor i Tråsättra, detta på en ovanligt välbevarad stenåldersboplats. Andra exempel på fornlämningar är Biskopstuna borgruin, eller Tunaborgen, en av få borgruiner från medeltiden i Stockholmstrakten.[26]
Kommunvapen
Kommunvapnet.
Blasonering: I blått fält en roslagsskuta av silver med svart brädgång samt vedlast av guld.
Österåkers kommunvapen fastställdes 1957 för dåvarande Österåkers landskommun och visar en roslagsskuta. Under åren 1974–1982 användes Vaxholms kommuns namn på kommunen efter att Vaxholms kommun hade lagts samman med Österåkers kommun. Efter kommundelningen registrerades vapnet åter för "nya" Österåkers kommun hos PRV år 1983. Som förebild för skutan i vapnet stod Roslagsskutan "Alcea" byggd på Rödlöga av skeppare Westerman som sålde båten 1888 till Gustav Johansson i Svista i Össeby. Båten var 15 meter lång och 5 meter bred. Alcea gick i kustfart och fraktade ved, timmer och annat tyngre gods till och från Österåker. 1923 byggdes fartyget om till motorfartyg och levde vidare som fraktfartyg fram till 1932 då den skrotades och slutligen sänktes i Stavaviken i sjön Garnsviken.
