Louis Gerhard De Geer

Louis Gerard De Geer (født 18. juli 1818 på Finspång slott i Östergötlands län, Sverige, død 24. september 1896 på Hanaskogs slott i Skåne)^[7] var en svensk friherre, liberal politiker og embetsmann.^[8] Han var riksdagsmann 1853–1888, justitiestatsminister 1858–1870 og 1875–1876, justitieminister 1876–1879 samt Sveriges første statsminister 1876–1880. De Geer regnes som skaperen av riksdagsordningen som for en stor del gjaldt i Sverige fra slutten av 1800-tallet og frem til grunnlovsreformene på begynnelsen av 1970-tallet.

Louis Gerhard De Geer
Født		18. juli 1818 Finspång i Sverige
Død		24. september 1896 (78 år) Skåne i Sverige
Beskjeftigelse		Politiker, jurist, universitetslærer
Utdannet ved		Uppsala universitet (1836–)[1]
Far		Gerhard de Geer[2][1]
Mor		Freiin Henriette Charlotte Lagerstråle[1][3]
Søsken		Gustav Gerard, Friherre de Geer af Finspång
Barn		Louis De Geer[1] Gerard De Geer[1]
Parti		Skånska Partiet (1873–1875)[1] Skånska Partiet (1883–1885)[1] Centern (1885–1887)[1]
Nasjonalitet		Sverige
Medlem av		6 oppføringer Kungliga Vetenskapsakademien (1862–) Svenska Akademien (1862–)[4][1][5] Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund (1882–; æresmedlem) Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1859–; æresmedlem) Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (1863–; æresmedlem) Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (1883–; æresmedlem)
Utmerkelser		7 oppføringer Serafimerordenen (1860) Æresdoktor ved Lunds Universitet (1868) Æresdoktor ved Uppsala universitet (1893) En af rikets herrar (1858) Storkorskommandør av Nordstjerneordenen (1858) Storkors av St. Olavs Orden (1864) Q133861736 (1881)[6]
Sveriges statsminister
1876–1880
Forgjenger		Ingen
Etterfølger		Arvid Posse
Louis Gerhard De Geer på Commons

Louis De Geer portrettert av Elis Jacobson 1884.

Hedersbetegnelse

Etter De Geers avgang som statsminister i 1880 stemte riksdagen igjennom at han skulle få hele statsministerlønnen (18 500 kroner) i pensjon, med begrunnelsen "För De Geers förtjänster om det allmänna".^[8]

De Geer fikk en stor mengde hedersbetegnelser. I 1859 ble han æresmedlem i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, i 1862 ble han medlem av Svenska akademien (på stol 17 etter Anders Magnus Strinnholm) og av Kungliga Vetenskapsakademien samt i 1863 æresmedlem i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, i 1882 æresmedlem av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund og i 1883 av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala. 5. mai 1860 mottok han Serafimerordenen.^[9]