Sjølvbindar
From Wikipedia, the free encyclopedia
Sjølvbindar er ein jordbruksmaskin som sler kornet og bind loa saman til band. Sjølvbindaren var ei vidareutvikling av sjølvavleggaren, som slo og la loa ned på marka i buntar av høveleg storleik for eit band. Det trongst fire-fem personar for å binda og setta banda til tørk[1]. Å binda loa til band var hardt arbeid, som tok på ryggen. I Midtvesten i Nord-Amerika, der dei fleste sjølvavleggarane vart nytta, var det manko på arbeidskraft og løningane var høge, så det var lønsamt å investera i haustemaskinar. Sjølvbindarane løyste òg problemet med vonde ryggar, på grunn av at dei som batt banda gjekk bøygde heile økta. Å setta banda til tørk måtte framleis gjerast manuelt, men då trong ein ikkje gå bøygd heile dagen.
Sjølvbindarane var dyrare enn sjølvavleggarane, så det var dei store bruka som fyst gjekk over til sjølvbindarar. Så begge maskintypane levde side om side i fleire tiår, men sjølvavleggarane vart gradvis fasa ut. Dei fyrste sjølvbindarane i Europa var importerte frå Nord-Amerika. Den fyrste sjølvbindaren kom til Sverige i 1886[2]. Etter kvart tok fleire Europeiske føretak til å produsera sjølvbindarar. Mellom desse var Arvikaverken og Westeråsmaskiner i Sverige[2], Fahr i Tyskland, Bissett[3], Hornsby[4] og McGregor & Guest (under merkenamnet Albion) i Storbrittania.
Etter at det kom traktorar med kraftuttak på marknaden på 1920-talet vart sjølvbindarar med drift frå kraftuttaket, sokalla traktorbindarar, vanlege. Køyrehjulet på sjølvbindaren var då berre naudsynt for å bera makskina.
Sjølvavleggarane var ikkje fullt så følsame for samanfiltra aks som sjølvbindarane, så sume storgardar hadde ein sjøvavleggar ståande i beredskap. Men sjølvbindarane tok gradvis over og var i bruk heilt til etter andre verdskrigen, då skurtreskjarane vart tilgjengelege. Det var atter ein gradvis overgang, der storgardane leidde utviklinga. Det blir framleis produsert små sjølvbindarar, som vert nytta for å hausta korn i prøvefelt i samband med forsking. I Aust-Asia og Søraust-Asia blir dei framleis nytta for hausting på små areal.