Harpyørn
art av haukefuglar / From Wikipedia, the free encyclopedia
Harpyørn (Harpia harpyja) er ei uvanleg stor ørn som jaktar middels store pattedyr i regnskogen i neotropisk område. Ho er den største rovfuglen som finst i regnskogen,[1] og blant dei største nolevande ørneartane i verda. Det naturlege habitatet er trekroner i tropiske låglandsregnskogar. Øydelegging av habitata har fått arten til å forsvinne frå mange delar av det opphavlege utbreiingsområdet, og harpyørna er nesten utrydda i Mellom-Amerika.
Harpyørn | |
Harpyørn | |
Utbreiing og status | |
Status i verda: Sårbar Utbreiinga av Harpyørn | |
Systematikk | |
Underrekkje: | Virveldyr Vertebrata |
Klasse: | Fuglar Aves |
Underklasse: | Neognathae |
Overorden: | Neoaves |
Orden: | Haukefuglar Accipitriformes |
Familie: | Haukefamilien Accipitridae |
Slekt: | Harpia |
Art: | Harpyørn H. harpyja |
Vitskapleg namn | |
Harpia harpyja |
Harpyørna vart først skildra av Linné med namnet Vultur harpyja,[2] etter den mytologiske harpyen. Ho er den einaste medlemmen av slekta Harpia, og er nærast nærskyldt med brynjeørn (Morphnus guianensis) og papuayørn (Harpyopsis novaeguineae), dei tre artane som utgjer underfamilien Harpiinae i den store haukefamilien.[3]
Artsnamnet harpyja og ordet harpy i det norske artsnamnet harpyørn kjem begge frå gammalgresk harpyia (ἅρπυια). Namnet viser til harpyene i den antikke greske mytologien. Dette var vindåndene som førte dei døde til Hades eller Tartarus, og vart sagt å ha ein lekam som ein gribb og andlet til ei kvinne.[4]