From Wikipedia, the free encyclopedia
Bahasa-bahasa Jermanik merupakan sekumpulan bahasa berkaitan yang sebagai cawangan keluarga bahasa Indo-Eropah. Nenek moyang umum untuk bahasa-bahasa dalam cawangan ini ialah Bahasa Proto-Jermanik, dituturkan pada kira-kira ahkir pertengahan milenia pertama Sebelum Masihi di Eropah utara Zaman Besi. Proto-Jermanik, dengan semua keturunannya, disifatkan dengan sebilangan ciri-ciri linguistik yang unik, yang terkenal ialah perubahan konsonan yang dikenali sebagai hukum Grimm. Pelbagai jenis bahasa Jermanik awal memasuki sejarah dengan suku-suku Jermanik yang tinggal di Eropah utara bersempadan dengan Empayar Rom sejak abad ke-2.
Bahasa Jermanik | |
---|---|
Bahasa Teutonik | |
Taburan geografi: | Pada asal di Eropah utara, barat, dan tengah; kini di seluruh dunia |
Klasifikasi bahasa: | Indo-Eropah
|
Pembahagian: |
|
ISO 639-2 / 5: | gem |
Bahasa-bahasa Jermanik yang terbesar ialah Bahasa Inggeris dan Bahasa Jerman, masing-masing dengan kira-kira 400 juta dan 100 juta orang penutur bahasa ibunda. Kumpulan ini juga terdiri daripada bahasa-bahasa utama yang lain, seperti Bahasa Belanda dengan 22 juta dan Bahasa Afrikaans dengan lebih daripada 16 juta orang penutur; dan Bahasa-bahasa Jermanik Utara termasuk Bahasa Norway, Bahasa Denmark, Bahasa Sweden, Bahasa Iceland, dan Bahasa Faroe dengan jumlah kira-kira 20 juta orang penutur. Etnologi SIL menyenaraikan 53 bahasa Jermanik yang berbeza.
Ciri- ciri Bahasa Jerman mempunyai beberapa ciri-ciri yang unik seperi berikut ;
1. Kata kerja peringkat Indo-European (IE) dan sistem aspek kedalam kata kerja sekarang (present tense) dan kata kerja lampau (past tense) (juga dikenali sebagai kata kerja kala lampau ( preterite ) ) 2. Banyak pengkelasan kata kerja yang menggunakan imbuhan dental (/d/ or /t/) sebaliknya huruf vokal pinggiran digunakan (Indo-European ablaut) untuk menunjukkan kata kerja lampau ; perkataan ini dikenali sebagai kata kerja jermanik lemah the Germanic weak verbs; baki kata kerja yang lain dengan ablaut vokal adalam kata kerja Jemanik Kuat theGermanic strong verbs 3. The use of so-called strong and weak adjectives: different sets of inflectional endings for adjectives depending on the definiteness of the noun phrase; (modern English adjectives do not inflect at all, except for the comparative and superlative; this was not the case in Old English, where adjectives were inflected differently depending on whether they were preceded by an article or demonstrative) 4. The consonant shift known as Grimm's Law; (the consonants in High German have shifted farther yet by the High German consonant shift) 5. A number of words with etymologies that are difficult to link to other Indo-European families, but variants of which appear in almost all Germanic languages, See Germanic substrate hypothesis 6. The shifting of stress accent onto the root of the stem and later to the first syllable of the word, (though English has an irregular stress, native words always have a fixed stress regardless of what is added to them) Germanic languages differ from each other to a greater degree than do some other language families such as the Romance or Slavic languages. Roughly speaking, Germanic languages differ in how conservative or how progressive each language is with respect to an overall trend toward analyticity. Some, such as German, Dutch, and Icelandic have preserved much of the complex inflectional morphology inherited from the Proto-Indo-European language. Others, such as English, Swedish, and Afrikaans have moved toward a largely analytic type. Another characteristic of Germanic languages is the verb second or V2 word order, which is quite uncommon cross-linguistically. This feature is shared by all modern Germanic languages except modern English (which nevertheless appears to have had V2 earlier in its history), but has largely replaced the structure with an overall Subject Verb Object syntax.
Tolong bantu menterjemahkan sebahagian rencana ini. Rencana ini memerlukan kemaskini dalam Bahasa Melayu piawai Dewan Bahasa dan Pustaka. Sila membantu, bahan-bahan boleh didapati di Germanic languages (Inggeris). Jika anda ingin menilai rencana ini, anda mungkin mahu menyemak di terjemahan Google. Walau bagaimanapun, jangan menambah terjemahan automatik kepada rencana, kerana ini biasanya mempunyai kualiti yang sangat teruk. Sumber-sumber bantuan: Pusat Rujukan Persuratan Melayu. |
Antara bukti-bukti terawal bahasa Jermanik adalah nama-nama yang direkod oleh Tacitus pada abad pertama( khususnya dari hasil karya beliau iaitu Germania), tetapi satu-satunya contoh tulisan bahasa Jermanik terawal tercatat pada abad kedua BC dalam Negau helmet[1]. Kira-kira pada abad kedua AD, pentutur variasi bahasa Jermanik tertentu telah memperkembangkan Elder Futhark, sejenis susunan abjad yang dikenal sebagai abjad runic atau runic alphabet
Inskripsi runic awal yang sebahagian besarnya terbatas kepada nama peribadi adalah agak sukar untuk diintrepretasi. Bahasa Gothic atau The Gothic language yang ditulis menggunakan abjad Gothic diperkembangkan oleh Bishop Ulfilas untuk penterjemahan Kitab Injil Bible pada Abad ke empat. Selepas itu paderi-paderi yang beragama Kristian/Christian yang ada pengaruh variasi bahasa Jermanik dan juga boleh bertutur, mambaca dan menulis bahasa Latin mula menulis dalam bahasa Jermanik dengan menggunakan abjad Latin yang diubahsuai. Walaubagaimanapun, sepanjang zaman Viking Viking Age, abjad runic masih digunakan dengan meluas di negara-negara Skandinavia.
Selain daripada huruf-huruf Latin yang biasa, bahasa-bahasa Jermanik menggunakan abjad-abjad tambahan dan juga tanda-tanda tambahan untuk improvasi sebutan atau dialek tertentu seperti umlaut, huruf ß (Eszett), IJ, Ø, Æ, Å, Ä, Ö, Ð, Ȝ, dan Þ dan Ƿ, daripada abjad runic. Historic printed German is frequently set in blackletter typefaces (e.g. fraktur or schwabacher).
Nota umum: Jadual dibawah menunjukkan kemajuan sejarah paling penting untuk setiap bahasa secara berperingkat (menegak), dan pengelasan secara hampir (approximate groupings) dalam subkeluarga (medatar). Susunan mendatar dalam setiap kelas tidak mengimplikasikan keserupaan bahasa yang lebih besar atau yang lebih kecil.
Iron Age 500 BC–AD 200 |
Proto-Germanic | |||||||||||||||
East Germanic | West Germanic | North Germanic | ||||||||||||||
South Germanic | Anglo-Frisian | |||||||||||||||
Migration period AD 200–700 |
Gothic, | Lombardic1 | Old Frankish | Old Saxon | Old Frisian | Old English | Proto-Norse | |||||||||
Vandalic, Burgundian, | Old High German | |||||||||||||||
Early Middle Ages 700–1100 |
Old Low Franconian | Runic Old West Norse | Runic Old East Norse | |||||||||||||
Middle Ages 1100–1350 |
Middle High German | Middle Dutch | Middle Low German | Middle English | Old Icelandic | Old Norwegian | Early Old Danish | Early Old Swedish | Early Old Gutnish | |||||||
Late Middle Ages2 1350–1500 |
Early New High German | Middle English | Early Scots | Late Old Icelandic | Old Faroese | Old Norn | Middle Norwegian | Late Old Danish | Late Old Swedish | Late Old Gutnish | ||||||
Early Modern Age 1500–1700 |
Crimean Gothic | Low Franconian varieties, including Dutch | Middle Frisian | Early Modern English | Middle Scots | Icelandic | Faroese | Norn | Norwegian | Danish | Swedish | Gutnish | ||||
Modern Age 1700 to present |
all extinct | High German varieties | Low Saxon varieties | Frisian varieties | English varieties | Scots varieties | extinct3 | extinct3 |
Note 1: There are conflicting opinions on the classification of Lombardic. Contrary to its isolated position in the table above, it also has been classified as close to either Upper German or Old Saxon. See the article on the Lombardic language for more information.
Note 2: Late Middle Ages refers to the post-Black Death period. Especially for the language situation in Norway this event was important.
Note 3: The speakers of Norn were assimilated to speak the Modern Scots varieties, and the Gutnish language today, is practically a dialect of Swedish.
Mentioned here are all the principal and some secondary contemporary varieties; individual articles linked to below, may contain larger family trees. For example, many Low Saxon varieties are discussed on Low Saxon besides just Northern Low Saxon and Plautdietsch.
Alternate classification of contemporary North Germanic languages
Bahasa Inggeris | Bahasa Scots | Bahasa Frisia Barat | Bahasa Afrikaans | Bahasa Belanda | Bahasa Saxon Rendah | Bahasa Jerman | Bahasa Goth | Bahasa Iceland | Bahasa Faroe | Bahasa Sweden | Bahasa Denmark | Bahasa Norway (Bokmål) | Bahasa Norway (Nynorsk) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Apple | Aiple | Apel | Appel | Appel | Appel | Apfel | Aplus | Epli | Epl(i) [3] | Äpple | Æble | Eple | Eple |
Board | Buird | Board | Bord | Bord | Boord | Brett / Bord [4] | Baúrd | Borð | Borð | Bord | Bord | Bord | Bord |
Beech | Beech | Boeke/ Boekebeam | Beuk | Beuk | Böke | Buche | Bōka [5]/ -bagms | Bók | Bók | Bok | Bøg | Bøk | Bøk, Bok |
Book | Beuk | Boek | Boek | Boek | Book | Buch | Bōka | Bók | Bók | Bok | Bog | Bok | Bok |
Breast | Breest | Boarst | Bors | Borst | Bost | Brust | Brusts | Brjóst | Bróst | Bröst | Bryst | Bryst | Bryst |
Brown | Broun | Brún | Bruin | Bruin | Bruun | Braun | Bruns | Brúnn | Brúnur | Brun | Brun | Brun | Brun |
Day | Day | Dei | Dag | Dag | Dag | Tag | Dags | Dagur | Dagur | Dag | Dag | Dag | Dag |
Dead | Deid | Dea | Dood | Dood | Dood | Tot | Dauþs | Dauður | Deyður | Död | Død | Død | Daud |
Die (Starve) | Dee | Stjerre | Sterf | Sterven | Döen/ Starven | Sterben | Diwan | Deyja | Doyggja | Dö | Dø | Dø | Døy |
Enough | Eneuch | Genôch | Genoeg | Genoeg | Noog | Genug | Ganōhs | Nóg | Nóg/ Nógmikið | Nog | Nok | Nok | Nok |
Finger | Finger | Finger | Vinger | Vinger | Finger | Finger | Figgrs | Fingur | Fingur | Finger | Finger | Finger | Finger |
Give | Gie | Jaan | Gee | Geven | Geven | Geben | Giban | Gefa | Geva | Giva / Ge | Give | Gi | Gje(va) |
Glass | Gless | Glês | Glas | Glas | Glas | Glas | Gler | Glas | Glas | Glas | Glass | Glas | |
Gold | Gowd | Goud | Goud | Goud | Gold | Gold | Gulþ | Gull | Gull | Guld/ Gull | Guld | Gull | Gull |
Hand | Haund | Hân | Hand | Hand | Hand | Hand | Handus | Hönd | Hond | Hand | Hånd | Hånd | Hand |
Head | Heid | Holle | Hoof [6]/ Kop[7] | Hoofd/ Kop[7] | Kopp[7] | Haupt/ Kopf[7] | Háubiþ | Höfuð | Høvd/ Høvur | Huvud | Hoved | Hode | Hovud |
High | Heich | Heech | Hoog | Hoog | Hoog | Hoch | Háuh | Hár | Høg/ur | Hög | Høj | Høy/høg | Høg |
Home | Hame | Hiem | Heim [8]/ Tuis[9] | Heim [8]/Thuis[9] | Heim | Heim | Háimōþ | Heim | Heim | Hem | Hjem | Hjem/heim | Heim |
Hook | Heuk | Hoek | Haak | Haak | Haak | Haken | Krappa/ Krampa | Krókur | Krókur/ Ongul | Hake/ Krok | Hage/ Krog | Hake/ Krok | Hake/ Krok[10] |
House | Hoose | Hûs | Huis | Huis | Huus | Haus | Hūs | Hús | Hús | Hus | Hus | Hus | Hus |
Many | Mony | Mannich/Mennich | Menige | Menig | Mennig | Manch | Manags | Margir | Mangir/ Nógvir | Många | Mange | Mange | Mange |
Moon | Muin | Moanne | Maan | Maan | Maan | Mond | Mēna | Tungl/ Máni | Máni/ Tungl | Måne | Måne | Måne | Måne |
Night | Nicht | Nacht | Nag | Nacht | Natt/ Nacht | Nacht | Nótt | Nótt | Natt | Natt | Nat | Natt | Natt |
No | Nae | Nee | Nee | Nee(n) | Nee | Nein (Nö, Nee) | Nē | Nei | Nei | Nej | Nej | Nei | Nei |
Old | Auld | Âld | Oud | Oud, Gammel [11] | Oll | Alt | Sineigs | Gamall (but: eldri, elstur) | Gamal (but: eldri, elstur) | Gammal (but: äldre, äldst) | Gammel (but: ældre, ældst) | Gammel (but: eldre, eldst) | Gam(m)al (but: eldre, eldst) |
One | Ane | Ien | Een | Een | Een | Eins | Áins | Einn | Ein | En | En | En | Ein |
Ounce | Unce | Ûns | Ons | Ons | Ons | Unze | Unkja | Únsa | Únsa | Uns | Unse | Unse | Unse |
Snow | Snaw | Snie | Sneeu | Sneeuw | Snee | Schnee | Snáiws | Snjór | Kavi/ Snjógvur | Snö | Sne | Snø | Snø |
Stone | Stane | Stien | Steen | Steen | Steen | Stein | Stáins | Steinn | Steinur | Sten | Sten | Stein | Stein |
That | That | Dat | Dit, Daardie | Dat, Die | Dat (Dit) | Das | Þata | Það | Tað | Det | Det | Det | Det |
Two/Twain | Twa | Twa | Twee | Twee | Twee | Zwei (Zwo) | Twái | Tveir/ Tvær/ Tvö | Tveir (/Tvá) | Två | To | To | To [12] |
Who | Wha | Wa | Wie | Wie | Wokeen | Wer | Ƕas (Hwas) | Hver | Hvør | Vem | Hvem | Hvem | Kven |
Worm | Wirm | Wjirm | Wurm | Wurm/ Worm | Worm | Wurm | Maþa | Maðkur, Ormur | Maðkur/ Ormur | Mask/ Orm [13] | Orm | Mark/ Makk/ Orm | Mark/ Makk/ Orm [13] |
Bahasa Inggeris | Bahasa Scots | Bahasa Frisia Barat | Bahasa Afrikaans | Bahasa Belanda | Bahasa Saxon Rendah | Bahasa Jerman | Bahasa Goth | Bahasa Iceland | Bahasa Faroe | Bahasa Sweden | Bahasa Denmark | Bahasa Norway (Bokmål) | Bahasa Norway (Nynorsk) |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.