Tunde Ogbeha
Onye ịsị ndi agha Naijiria, sinetọ na gọvanọ From Wikipedia, the free encyclopedia
Onye ịsị ndi agha Naijiria, sinetọ na gọvanọ From Wikipedia, the free encyclopedia
Jonathan Tunde Ogbeha Listeni (amụrụ na 1 Septemba 1947) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na brigadier general lara ezumike nká onye jere ozi dị ka onye nchịkwa nke Akwa Ibom State na nke Bendel State n'oge ọchịchị ndị agha nke General Ibrahim Babangida (1985-1993).[1] Mgbe ọ laghachiri na ọchịchị onye kwuo uche ya na 1999, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu maka mpaghara Kogi West nke Kogi State site na Mee 1999 ruo Mee 2007. Akụkọ ndụ banyere Ogbeha nke akpọrọ "Jonathan Tunde Ogbeha: A Noble Path" bụ nke Innocent Nzeke Waniko, onye nta akụkọ, dere ma gosipụta n'ihu ọha na 1 Septemba 2017. Akwụkwọ ahụ na-akọ akụkọ ndụ nwata ma na-akọwa ndụ na ọrụ Ogbeha n'ụzọ zuru oke.
Akụkụ nke | Nigerian senators of the 4th National Assembly |
---|---|
ụdịekere | nwoke |
mba o sị | Naijiria |
aha n'asụsụ obodo | Jonathan Tunde Ogbeha |
Aha ọmụmụ | Jonathan Tunde Ogbeha |
Aha enyere | Tunde |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 1947 |
Ebe ọmụmụ | Lokoja |
Asụsụ obodo | Asụsụ Yoruba |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, Asụsụ Hausa, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa |
Asụsụ ọ na-ede | Bekee |
Ọrụ ọ na-arụ | Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị |
Ọkwá o ji | Governor of Akwa Ibom State, Governor of Bendel State, onye otu ndi omeiwu nigeria, onye otu ndi omeiwu nigeria |
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | People's Democratic Party |
agbụrụ | Ndi Yoruba |
Ụcha ime anya | brown |
ụcha ntụtụ isi | Ntụtụ ojii |
ọkwa agha | izugbe |
na-esochi | John Mark Inienger |
nọchiri | John Ewerekumoh Yeri |
A mụrụ Ogbeha na Lokoja, Kogi Steeti na 1 Septemba 1947. Mgbe ọ nwetasịrị asambodo ụlọ akwụkwọ West African, ọ gara ụlọ akwụkwọ ndị agha Naịjirịa, Zaria, ọ gara na Nigerian Defence Academy ebe ọ nwetara diplọma na 1970. N'afọ 1986, ọ gara National Institute of Policy and Strategic Studies na Kuru otu afọ.[2]
A họpụtara Tunde Ogbeha ka ọ bụrụ onye isi nke abụọ n'afọ 1970. Dị ka onye colonel na Disemba 1983, ọ sonyere n'ọchịchị ndị agha mgbe Major-General Muhammadu Buhari nọchiri Onye isi ala Shehu Shagari. Ogbeha gakwuuru Captain Augustine A. Anyogo nke Brigade of Guards ma gwa ya ka o jide onye isi ala n'etiti abalị. Anyogo jụrụ ma mee ka onye isi ya mara, onye mere ndokwa maka nchebe dị elu gburugburu Ụlọ Steeti. Otú ọ dị, nnupụisi ahụ nwere ihe ịga nke ọma n'agbanyeghị usoro ndị a.[3] Ogbeha keere òkè dị mkpa n'ọchịchị ọchịchị nke August 1985, mgbe General Ibrahim Babangida chụpụrụ ọchịchị Buhari.[4] Brigadier Ibrahim Bako bụ onye isi ndị agha ọzọ na onye na-agba izu ọchịchị mgba okpuru nke sonyeere Colonel Ogbeha ijide Onye isi ala Shagari n'oge ọchịchị mgba okorobịa ahụ. E gburu Bako n'ọnọdụ gbara ọchịchịrị, ma eleghị anya na mgbagwoju anya nke sochiri n'etiti Brigade of Guards na-eguzosi ike n'ihe nye Onye isi ala Shagari na ndị agha na-eso Bako na Ogbeha ijide Onye isi alaShagari.[3]
N'afọ 1985, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya na Equatorial Guinea. N'afọ 1987, a họpụtara ya dịka gọvanọ ndị agha nke Akwa Ibom State e guzobere ọhụrụ. N'afọ 1988, a họpụtara ya dịka gọvanọ ndị agha nke Bendel State ugbu a.[5] N'icheta oge ahụ, Ogbeha kwuru na ọ bụghị onye na-ebute ụzọ maka okike 1991 nke Kogi State, mana o nyere aka n'ịmepụta ya n'ihi na ọ bụ onye ndụmọdụ a tụkwasịrị obi nke Onye isi ala Ibrahim Babangida.[6]
O ji aka ya laa ezumike nká dị ka brigadier-general na 1993, mgbe Babangida si n'ọchịchị pụta.
N'afọ 1998, Ogbeha na ezigbo enyi ya General David Medaese Jemibewon, onye bụbu gọvanọ ndị agha nke Oyo State, bụ otu na Kogi State. Na ntuli aka nke Eprel 1999, Ogbeha gbara ọsọ maka Senate ma họpụta ya ka ọ nọchite anya Kogi West na ikpo okwu nke People's Democratic Party (PDP), ebe Jemibewon nwetara ọkwa minista e kenyere Kogi State na gọọmentị ọhụrụ.[7]
N'afọ 2003, Ogbeha na David Jemibewon bụ ndị na-asọ mpi maka Kogi West PDP senate. Agbanyeghị, onye isi ala Olusegun Obasanjo kwadoro Ogbeha.[7] A họpụtara ya dị ka onye na-azọ ọkwa onye omeiwu nke PDP ma họpụta ya ọzọ na Senate n'ọnwa Eprel afọ 2003.[8] A họpụtara Ogbeha ka ọ bụrụ onyeisi oche nke Kọmitii Senate na Mmiri, nke ọ gara nzukọ nke anọ nke World Water Forum, na Machị 16-22, 2006, na Mexico City.[9]
N'ajụjụ ọnụ Disemba 2005, Ogbeha kwuru na "E mere iwu ahụ n'echeghị na anyị ga-enwe ndị cowboys ga-arụ ọrụ ya na ndị cowbois a na-ewetara anyị ihere na ihere". Ọ katọrọ ndị isi dị ugbu a n'ụzọ siri ike maka nrụrụ aka na-enweghị nchịkwa.[6] Dị ka onye omeiwu maka Kogi West, Ogbeha kwadoro steeti Kogi ọhụrụ nke gụnyere Okun Yorubas na ndị Kogi Central. O kwuru na ndị Kogi East kwesịrị ịmepụta steeti dị iche.[10]
Ọ họọrọ ịghara ịzọ ọkwa ọzọ n'afọ 2007.[11] Onye isi ala na-apụ apụ Olusegun Obasanjo anọwo na-eme mkpọsa maka Tunde Ogbeha ka ọ bụrụ odeakwụkwọ mba nke PDP, nke nwere ike ịbụ ihe kpatara mkpebi Ogbeha, mana n'ikpeazụ o nyere nkwado ya nye Alhaji Abubakar Kawu Baraje dị ka odeakwụkwọ PDP.[12]
Mgbe ọ hapụsịrị Senate, Ogbeha ghọrọ Onye isi oche nke Confluence Cable Network, ụlọ ọrụ mgbasa ozi mbụ nke Kogi State.[13] Ọ ghọkwara onye otu Falcon Securities, ụlọ ahịa na-ere ahịa nke Peter Ukuoritsemofe Ololo guzobere na 1993. Ụlọ ọrụ Economic and Financial Crimes Commission jidere Ololo n'afọ 2009 n'ihi ebubo na nnukwu ego ụlọ ọrụ Ololo gbazitere n'ụzọ iwu na-akwadoghị. Ogbeha etinyeghị aka na ebubo ahụ.[14]
N'ọnwa Julaị afọ 2009, Onye isi ala Umaru Musa Yar'Adua họpụtara Tunde Ogbeha na Board nke Niger Delta Development Commission, na-anọchite anya mpaghara North Central na-adịghị emepụta mmanụ.[15]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.