![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4d/Zamenhof_portreto.jpg/640px-Zamenhof_portreto.jpg&w=640&q=50)
L. L. Zamenhof
From Wikipedia, the free encyclopedia
L. L. Zamenhof[lower-alpha 1] (15 Disemba 1859 - 14 Eprel 1917)[lower -alpha 2] bụ onye na-ahụ maka anya nke biri ọtụtụ ndụ ya na Warsaw. A maara ya nke ọma dịka onye okike nke Esperanto, asụsụ enyemaka mba ụwa a na-ejikarị eme ihe.[1]
Zamenhof malitere ịmepụta asụsụ Esperanto n'afọ 1873 mgbe ọ ka nọ n'ụlọ akwụkwọ. Ọ tolitere na-enwe mmasị n'echiche nke ụwa na-enweghị agha ma kwenyere na nke a nwere ike ime site n'enyemaka nke asụsụ enyemaka mba ụwa ọhụrụ. Asụsụ ga-abụ ngwá ọrụ iji kpọkọta ndị mmadụ ọnụ site na nnọpụiche, ikpe ziri ezi, nkwurịta okwu ziri ezi. O guzobere obodo nke na-aga n'ihu taa n'agbanyeghị Agha Ụwa nke narị afọ nke 20, mgbalị iji gbanwee asụsụ ahụ, na IALs nke oge a (naanị asụsụ ọzọ dịka ya n'oge ahụ bụ Volapük).[2] Tụkwasị na nke a, Esperanto emeela ka asụsụ ndị ọzọ: site na mmekọrịta na ihe okike nke ndị ọrụ ya.[3]
N'ihi ihe ọ rụzuru, na nkwado ya maka mkparịta ụka ọdịbendị, UNESCO họọrọ Zamenhof dịka otu n'ime ndị ama ama ya nke afọ 2017, na 100th ncheta ọnwụ ya.[4] Ka ọ na-erule afọ 2019, e nwere opekata mpe nde mmadụ abụọ na-asụ Esperanto, gụnyere ihe dịka 1,000 ndị na-asụrụ asụsụ Esperanto.[5][6]
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e0/Unua_Libro_ru_1st_ed.pdf/page1-640px-Unua_Libro_ru_1st_ed.pdf.jpg)