![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/President_Nasser%252C_1962.jpg/640px-President_Nasser%252C_1962.jpg&w=640&q=50)
Gamal Abdel Nasser
From Wikipedia, the free encyclopedia
Gamal Abdel Nasser Hussein (15 Jenụwarị 1918 28 Septemba 1970) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ijipt nke jere ozi dị ka onye isi ala nke abụọ nke Ijipt site na 1954 ruo mgbe ọ nwụrụ na 1970. Nasser duziri mgbanwe ọchịchị Ijipt nke 1952 ma webata mgbanwe ala dị ukwuu nafọ sochirinụ. Mgbe onye otu Muslim Brotherhood nwara igbu ya n'afọ 1954, ọ meriri nzukọ ahụ, tinye Onye isi ala Mohamed Naguib n'ụlọ ma were ọrụ nchịkwa. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ala na June 1956.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/President_Nasser%2C_1962.jpg/640px-President_Nasser%2C_1962.jpg)
Ịbụ onye a ma ama n'Ijipt na ụwa ndị Arab rịrị elu mgbe ọ weghachitere ụlọ ọrụ Suez Canal na mmeri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na Suez Crisis, nke a maara n'Ijipta dị ka Agha Tripartite. Arịrịọ maka ịdị n'otu pan-Arab n'okpuru idu ndú ya mụbara, na-ejedebe na nguzobe nke United Arab Republic na Syria site na 1958 ruo 1961. N'afọ 1962, Nasser malitere usoro usoro usoro ndị isi na mgbanwe ọgbara ọhụrụ na Egypt. N'agbanyeghị ihe ndọghachi azụ na ebumnuche pan-Arabist ya, site na 1963 ndị na-akwado Nasser nwetara ike n'ọtụtụ mba Arab, mana ọ banyere na Agha Obodo North Yemen, na n'ikpeazụ Agha Nzuzo Arab ka ukwuu. Ọ malitere oge nke abụọ ya dị ka onye isi ala na Machị 1965 mgbe a machibidoro ndị na-emegide ya ndọrọ ndọrọ ọchịchị ịgba ọsọ. Mgbe Israel meriri Ijipt na Agha Ụbọchị Isii nke 1967, Nasser gbara arụkwaghịm, mana ọ laghachiri n'ọkwa mgbe ngagharị iwe a ma ama kpọrọ ka e weghachite ya. Ka ọ na-erule n'afọ 1968, Nasser họpụtara onwe ya ka ọ bụrụ praịm minista, malite Agha nke Attrition iji weghachite ala Sinai nke Israel weghaara, malite usoro nke ime ka ndị agha ghara itinye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ma wepụta usoro mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Mgbe ngwụcha nke nzukọ Arab League nke afọ 1970, Nasser nwere nkụchi obi wee nwụọ. Ememe olili ozu ya na Cairo dọtara nde mmadụ ise ruo nde isii na-eru uju, ma mee ka iru uju jupụta n'ụwa ndị Arab.[1]
Nasser ka bụ onye ama ama n'ụwa ndị Arab, ọkachasị maka ọganihu ya maka ikpe ziri ezi na ịdị n'otu ndị Arab, iwu ọgbara ọhụrụ ya, na mbọ ọ na-agba megide ọchịchị. Ọchịchị ya gbakwara ume ma dakọta na ọganihu ọdịbendị Ijipt, na mmalite nke nnukwu ọrụ mmepụta ihe, gụnyere Aswan Dam, na obodo Helwan. Ndị na-akatọ Nasser na-akatọrọ ọchịchị aka ike ya, mmebi ikike mmadụ ya, na nchịkwa nke ndị agha n'elu ụlọ ọrụ obodo nke gosipụtara oge ya, na-eguzobe usoro ọchịchị aka ike na ọchịchị aka ike n'Ijipt nke nọgidere, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ kwụsịghị, ruo taa.