![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/NRCSIA99613_-_Iowa_%25283861%2529%2528NRCS_Photo_Gallery%2529.tif/lossless-page1-640px-NRCSIA99613_-_Iowa_%25283861%2529%2528NRCS_Photo_Gallery%2529.tif.png&w=640&q=50)
Akara nzacha
From Wikipedia, the free encyclopedia
Iberibe nzacha, nke a na-akpọkwa dị ka ebe nchekwa, bụ obere traktị dị n'akụkụ ala ahịhịa nke a na-eji belata mmetọ nke mmiri dị n'elu. A na-eji ha eme ihe n'ụzọ bụ isi n'ọrụ ugbo iji chịkwaa mmetọ isi iyi na-abụghị isi, agbanyeghị, enwere ike iji ha belata sedimenti na mmiri mmiri ozuzo na-esi na ebe a na-ewu ụlọ.[1] Enwere ụdị nzacha dị iche iche gụnyere ibe nzacha ahịhịa, ihe nzacha mmiri nke ọhịa, na ihe nchekwa ikuku. N'ọrụ ugbo, ha na-arụ ọrụ nke ọma n'ibelata mkpokọta nitrogen (N) na phosphorus (P) na mmiri na-asọpụta n'elu mmiri [2][3] ma na-arụkwa ọrụ n'ibelata sedimenti mbuze na iwepụ ihe ndị na-egbu egbu.[4]. Nke a na-enyere aka igbochi eutrophication na egbugbere ọnụ azụ na mfu nke ụdị ndụ dị iche iche. Iji nzacha nzacha bụ ihe a na-ahụkarị na mba ndị mepere emepe[5] ma iwu chọrọ n'akụkụ ụfọdụ.[6] Mmejuputa na nrụzi nke nzacha nzacha adịghị ọnụ ma egosila na ojiji ha bara uru.[1]
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/NRCSIA99613_-_Iowa_%283861%29%28NRCS_Photo_Gallery%29.tif/lossless-page1-640px-NRCSIA99613_-_Iowa_%283861%29%28NRCS_Photo_Gallery%29.tif.png)