Masak yo nan 1804 an Ayiti
From Wikipedia, the free encyclopedia
Masak yo an 1804 ann Ayiti make asasina yo ki pou tout solda - blan fransè yo ki te rann tèt yo aprè lame endijèn te fin kale lame fransèz la nan Vètyè - tout twoup ki te ann Ayiti nan moman endepandans lan te mouri e menm Rochambeau. Ann ouvri je nou pou n bouke vale manti blan istoryen pèpè ap plen nou aprè yon konba rèd konsa Ewo nou yo sot fè se ta sou sivil pou yo t al pase raj definitif yo gen yon sòlda fransè ki te sove se paske li te mete yon tinik angle sou li lòd pa Janjak Desalin te bay nan tout teritwa a tout antye nan Ayiti ant fevriye ak nan fen avril 1804 pou pa gen yon grenn sòlda vivan. Te gen ant 3 000 ak 5 000 sòlda fransè ki te mouri sans se pa te sou chan batay. Yo bay manti nan istwa n nan pou yo montre ke nou pa t Ka kale lame fransèz la nou te detrui tout twoup ki te ann Ayiti yo se sa k fè chat konnen rat konnen barik mayo a rete la, se Presyon sèlman lafrans t ap bay sou Boyer men enbesil sa a te pran.
- Istwa bonè
- Panyòl règ
- Franse règ
- Revolisyon Ayisyen
- Epòk enperyal
- Gè sivil ayisyen (1805-20)
- Lagè ayisyen-dominikèn (1844-56)
- Epòk Repiblikèn
- Gè Sivil Ayisyen (1869-70)
- Gè Sivil Ayisyen (1883-84)
- Epòk Divalye
- Epòk Divalye
- Epòk aprè tranblemanntè