jysk keayrt-rollageagh ta cruinlaghey yn Ghrian eddyr Mart as Jupiter From Wikipedia, the free encyclopedia
She ard ayns Corys ny Greiney jeh cummey torys lesh y Ghrian 'sy çheshvean ee yn chryss roltageagh. Ta'n ard sheeyney magh 'sy reamys eddyr cruinlee ny planaidyn Jupiter as Mart. T'eh goaill stiagh ram corpaneyn stooalt lesh cummaghyn meereiltagh ta enmyssit roltagee ny myn-phlanaidyn. Shymmey mooadys t'oc, agh t'ad foddey ny sloo na planaidyn as t'ad soit mysh millioon dy chilomeaderyn voish y cheilley (ny mysh shey thousaneyn keead dy veeilaghyn). She cryss vooar ny roltagee yn ennym elley ta currit er y chryss roltageagh er-yn-oyr dy vel pobbylyn elley dy roltagee ayns Corys ny Greiney.[1]
|
|
Ta'n chryss roltageagh ny jysk keayrt-rollageagh sloo as s'odjey sthie ayns Corys ny Greiney. Ta rhenkyn jeh corpaneyn beggey Chorys ny Greiney ayns ardjyn elley goaill stiagh reddyn nies-Dowanagh, ny kentauryn, reddyn chryss Kuiper, reddyn y jysk skeaylt, ny sednoydyn, as reddyn vodjal Oort. Ta mysh 60% jeh glout y chryss vooar roltageagh ry-gheddyn ayns ny kiare roltagee smoo: Ceres, Vesta, Pallas, as Hygiea. T'eh oolit dy vel glout y chryss roltageagh corrym rish 3% jeh glout yn Eayst.[2]
Ta Keres, yn ynrican corpane 'sy chryss roltageagh ta cho mooar dy ve coontit myr planaid crivassanagh, mysh 950 km er crantessen, agh ta Vesta, Pallas, as Hygiea ny sloo na 600 km er crantessen.[3][4][5] Ta ny corpaneyn elley foddey ny sloo, as cha beg as floag joan. Ta stoo yn chryss roltageagh skeaylt cho goan as dy ren ram siyn spoar goll tessen gyn drogh-haghyrt.[6] Ansherbee, foddee covuillaghyn eddyr roltagee vooarey taghyrtyn as t'ad gientyn lughtyn roltageagh, as troyn as cummaghyn cheddin ec nyn olteynyn. Ta ny roltagee hene er lheh rang-oardit rere nyn spectrumyn, as ta'n chooid smoo rang-oardit ayns tree bun-phossanyn: carboanagh (C-horçh), silicait (S-horçh), as roltagee er mooarane meain (M-horçh).
Chroo yn chryss roltageagh yn neeal greiney bunneydagh myr possan dy vyn-phlanaidee,[7] roie-roiederyn beggey ny proto-phlanaidyn. Eddyr Mart as Jupiter, ansherbee, ren boiraghyn [ym-hayrn]]agh voish Jupiter boirey er nyn aaseyn ry-cheilley myr planaid,[7][8] cur rour bree gleashidagh ren smoashal ny myn-phlanaidee va covuilley as y chooid smoo jeh ny proto-phlanaidyn toshee. Myr eiyrtys, va 99.9% jeh glout bunneydagh y chryss roltageagh er coayl car y chied 100 millioonyn dy vleeantyn ayns shennaghys Chorys ny Greiney.[9] Ren fir jeh ny smooirlee feddyn bollee stiagh dys y Chorys Greiney sthie, cur rish buillaghyn dreigaghyn rish ny planaidyn sthie. Tra ta amm çhyndaaee oc mygeayrt y Ghrian jannoo aavuilley cruinlagh lesh Jupiter, ta cruinlee ny roltagee foast boirit. Ec ny foddeeaghtyn shoh ta baarney Kirkwood taghyrtyn choud's t'ad skeabit stiagh ayns cruinlee elley.[10]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.