Manga
From Wikipedia, the free encyclopedia
She cummey caslys-skeealyn Shapaanagh Manga (漫画; myr kanji; まんが myr hiragana; マンガ myr katakana , Manga?).[1][2][3] Haink rish y chummey shoh trooid cur ry-cheilley cummaghyn ellyn ukiyo-e as aghtyn jallooaghey har mooir. Haink manga dys y chummey jeianagh beggan lurg y Chaggey Mooar II[4], agh ta shennaghys liauyr oc ayns ellyn Shapaanagh shinney.[5][6] [7]
Ayns Yn Çhapaan, ta sleih dy dagh eash lhaih manga,[2]. Er y fa shen, ta rheaym cooishyn mooar ec manga, goaill stiagh contoyrtys, graih, spoyrt as gammanyn, drama shendeeagh, aitt, far-skeealaght sheanse, sheiltynys, folliaght, scoagh, çhibbag as dellal. [2] Neayr’s ny 1950yn, ta manga er jeet dy ve ny rheynn scanshoil jeh’n çhynskyl soilshaghey magh Shapaanagh,[4][8] as margey jeh mysh 481 billioon yen ec ayns yn Çhapaan ayns 2006[9] (mysh £2.3 billioon).
Nish, ta manga çheet dy ve ny smoo ennoil harrish y teihll.[10][11]
Er y fa dy nee cummey Shapaanagh eh, ta manga goll er lhaih veih jesh dys toshtal, dagh duillag as dagh kerrin. Ec y toshiaght, tra v’ad aahoilshaghey manga ayns America as çheeraghyn Europagh, ren soilsheyderyn caghlaa shen dys yn aght cliaghtagh y Sheear. Agh cha row shen mie lesh ard-jeeaneyderyn manga, as nish ta ymmodee soilsheyderyn freaylley yn aght Shapaanagh. [12] Son y chooid smoo, plaiyntyn bentyn rish daa chooish. Y chied, shen dy vel çhyndaa myr shen tarmestey kiarail yn ellyneyr. Myr sampleyr, caghlaa peiagh veih jeshagh dys toshtalagh; ny keayrtyn foddee shen tarmestey cosoyley ‘sy skeeal (ayns Adolf (アドルフに告ぐ, Adorufu ni Tsugu?), ta sleih jannoo curteish Nazi lesh ny armyn toshtal). Y cooish elley, shen dy vel çhyndaa jannoo reddyn quaagh. Myr sampleyr, beagh claare-ogheragh ny focklyn dreeym er oaie.