Faastan clouderagh
saase da livrey doo dys mean prental / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ta faastan clouderagh, faastan prental, ny clou-phreays çheet er saase obbrinagh ta cur broo er eaghtyr doo ta lhie er mean prental (lheid as pabyr ny eaddagh), gastreeaghey yn doo dys y vean shen. She shareaghey mooar v'eh er aghtyn prental hie roish raad va'n eaddagh, y pabyr, ny yn mean elley skeabit ny rubbit reesht as reesht dy livrey yn doo as ren eh siyraghey yn loaghtey. V'eh ymmydit da teksyn er y chooid smoo as va ynlaght as skeaylley yn 'aastan clouderagh feer chummaghtagh mastey taghyrtyn y nah villey bleeaney.[1][2]
Mysh y vlein 1440, ren y gaue airhey Johannes Gutenberg ynlaghtey faastan clouderagh lesh clou so-ghleashagh 'sy Ghermaan. Chur eh bun rish y Vun-chaghlaa Prental. V'eh kiaddit er cummey scrod-phreayssyn v'ayn hannah, as va faastan clouderagh yn Aaruggyree lesh clou so-ghleashagh jargal begnagh 3,600 duillagyn y ghientyn 'sy laa,[3] ayns cosoylaght rish daeed liorish y laue-chloughrafeeaght as kuse veg liorish laue-choipal.[4] Chur laue-vulley noa Gutenberg rish crooaght chruinn as happee clou so-ghleashagh meainagh ayns mooadyssyn mooarey. Ren e ghaa ynlaght, y laue-vulley as y faastan clouderagh lesh clou so-ghleashagh, leodaghey costys prental lioaryn as docamadyn 'syn Oarpey.
Hie yn faastan clouderagh er ny skealley magh veih Mainz dys ny smoo na daa cheead baljyn ayns dussan dy heeraghyn Oarpagh roish shiartanse dy yeihaghtyn.[5] Roish 1500, ren faastanyn clouderagh feie'n Oarpey Heear gientyn ny smoo na feead millioonyn d'ym-lioaryn.[5] 'Sy 16oo eash, as faastanyn clouderagh sheeaney ny s'odjey as ny s'odjey, dirree troar ny faastanyn clouderagh er jeih keayrtyn dys mysh 150 millioonyn dys 200 millioonyn dy choipyn.[5] Roish y 17oo eash veanagh, haink ny chied 'aastanyn clouderagh gys America choloinagh myr freggyrt da'n aggyrtys mooar er Bibleyn as er lettyraght chrauee elley.[6]
Chur çheet y phrental lesh clou so-ghleashagh 'syn Oarpey car yn Aaruggyr rish toshiaght eash yn eddyrinsh vooar, red cheaghil strughtoor y çheshaght dy beayn. Hie kiarkley as lhaihderaght fysseree as eieyn (bun-chaghlaaee) tessen joarraghyn as ghow eh stiagh y sleih car yn Aachummey, as ren eh baggyrt er ny h-eaghtyryssyn politickagh as crauee. Vrish mooadaghey yn lettyrys greim margee ny sleih mullee er yn ynsagh as chur eh rish y veanvrastyl va girree. Harrish yn Oarpey, chur sheeyney yn 'aastan clouderagh dy mooar rish çheet yn ashoonaghys bunneydagh as lhiasaghey çhengaghyn dooghyssagh dys skielley staydys y Ladjyn myr glare chadjin.[7] 'Sy 19oo eash, chur y faastan clouderagh fo bree gaal rish prental er scaailey çhynskylagh.[8]