Europa (eayst)
eayst Ghalileagh Jupiter / From Wikipedia, the free encyclopedia
She Europa, ny Jupiter II, yn eayst sloo mastey ny kiare eaystyn Galileagh ta cruinlaghey Jupiter, as y sheyoo eayst s'niessey da'n phlanaid mastey dagh fer jeh'n 92 eayst t'er enney ain ta cruinlaghey Jupiter. Chammah's shen, she Europa y sheyoo eayst smoo ayns Corys ny Greiney. Va Europa feddynit magh ayns 1610 liorish Galileo Galilei as enmyssit ass Europa, moir Phoeneeshagh Ree Minos voish Crete as graihder Zeus (y jee Greagagh corrym rish y jee Raueagh, Jupiter).
Europa | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Sorçh | eayst Jupiter as eayst chadjin | ||||||
Feddynit magh ec | Galileo Galilei Simon Marius | ||||||
Date feddyn magh | Jerrey Geuree 8, 1610, Ollooscoill Padova | ||||||
Epennym | Europa | ||||||
Moir-red | Jupiter | ||||||
Fysserree fishigagh | |||||||
Apoapsis | 676,938 km | ||||||
Periapsis | 664,862 km | ||||||
Essyl lieh-vooar a | 671,100 km | ||||||
Corrid e | 0.009 | ||||||
Amm cruinlagh P | 3.551 d | ||||||
Cleayn i | 0.47 ° ↔ Jupiter | ||||||
Troyn fishigagh as rollageagh meadragh | |||||||
Craue raadeeoil | 1,560.8 km | ||||||
Mooadys baghtal (V) | 5.29 | ||||||
Glout | 47.986 Yg[1] | ||||||
Mean-ghlooaght | 3.013 g/cm³ | ||||||
Ym-hayrn eaghtyragh | 1.314 m/s² | ||||||
Albedo | 0.64 | ||||||
Çhiassid eaghtyragh |
| ||||||
Ayrn jeh | ny h-eaystyn Galileagh |
Ta Europa beggan ny sloo na Eayst ny Cruinney as, er y chooid smoo, t'eh jeant ass creggyn silicait marish scroig ushtey rioee[3] as, s'liklee, cree yiarn-nickyl. Ta aeraght ghoan ec Europa ta jeant ass ocsygien er y chooid smoo. Ta'n eaghtyr bane-baysh skilleigit liorish clashyn as rimmeigyn buighey as dhoan, agh s'goan ta tuill woallee. Cur rish baghtyn voish fodreayrtanyn er y Chruinney, ta Europa er ny ve ronsit as scrudit liorish straih etlaghyn shagh liorish scrutagyn spoar, lesh y chied jeu ayns ny 1970yn leah. Ayns Mean Fouyir 2022, ren y saagh spoar Juno etlagh çheusthie jeh 200 meeilaghyn voish Europa son reayrtys ny s'niessey as ny share y gheddyn.[4]
Ta'n eaghtyr s'meeiney mastey un nhee creoi ayns Corys ny Greiney ry-gheddyn er Europa. Ta'n aegid as meeinid vaghtyl yn eaghtyr cyr rish y çheiltynys ta gra dy vel keayn ushtey ayn fo'n eaghtyr as, foddee dy vel caa ayn da'n vea neuhallooinagh.[5] Ta'n kiaddey s'earrooagh cur rish yn eie dy vel çhiass voish y lhoobey tidee lhiggal da'n cheayn tannaghtyn ny ushlagh as t'eh cur bree ayns gleashaghtyn y rio, gollrish tectoanys plaityn, soo stiagh kemmiganeyn voish yn eaghtyr sheese 'sy cheayn fo'n eaghtyr.[6][7] Foddee dy vel sollan marrey voish keayn fo-eaghtyragh coodaghey troyn creg-oaylleeagh er Europa, cur rish yn eie dy vel y keayn eddyr-obbraghey rish bun y cheayn. Foddee dy vel eh shoh scanshoil ayns feddyn magh yn-vaghey yn eayst.[8] Chammah's shen, ren Fodreayrtan Spoar Hubble cronnaghey bruightaghyn gaal ushtey cosoylagh rish adsyn va cronnit er eayst Harn, Enceladus; t'eh er credjal dy vel ad çheet ass bruightaghyn feayr-gheeseryn.[9] Ayns Boaldyn 2018, ren rollageyderyn kiarail feanishyn er gastid vruightaghyn ushtey er Europa, as ny feanishyn shen bunnit er scrutaghey jeianit voish y scrutag spoar Galileo, ren cruinlaghey Jupiter voish 1995 derrey 2003. Veagh yn gastid shen jeh ny bruightaghyn ushtey feer scanshoil da ronseyderyn 'sy traa ry-heet as ad shirrey cowraghyn y vea voish keayn fo-eaghtyragh Europa gyn egin y tarlheim er eaghtyr yn eayst.
Ta'n mishoon Galileo, va launshit ayns 1989, cur dooin y chooid smoo jeh'n tushtey as jeh ny fyssyree roie bentyn rish Europa. Cha nel saagh spoar erbee er ny yannoo tarlheim er Europa, ga dy vel shiartanse dy vishoonyn yeearreeit ayn. Ta'n Jupiter Icy Moon Explorer (JUICE) lesh Jantys Spoar yn Oarpey ny vishoon dys Ganymede vees launshit ayns 2023 marish daa etlagh shaghey Europa.[10][11] T'eh plannit ec NASA yn Europa Clipper y launshey ayns 2024,[12] marish tarlheimmeyder cooilleenagh er boayrd.