![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Elysium_Planitia_labelled_view.jpg/640px-Elysium_Planitia_labelled_view.jpg&w=640&q=50)
Elysium Planitia
strah lheean ta shassoo scart er meanchiarkyl Vart / From Wikipedia, the free encyclopedia
She strah lheean er y phlanaid Mart eh Elysium Planitia. T'eh soit ayns ny kiare-uillinagyn Elysium as Aeolis, shassoo scart er mean-chiarkyl y phlanaid ec 3.0°N 154.7°E / 3.0; 154.7.[1] T'eh soit çheu yiass voish y wheiggey volcaanagh Elysium, y nah ard volcaanagh smoo er y phlanaid, lurg Tharsis. Ta Elysium goaill stiagh ny volcaanyn mooarey Elysium Mons, Albor Tholus, as Hecates Tholus. Ta'n shenn volcaan scaapagh, Apollinaris Mons, soit çheu yiass voish Elysium Planitia hiar. Çheusthie jeh'n strah, she Cerberus Fossae yn ynrican ynnyd er Mart ren bruightey er y gherrid. Ta freaynaghyn lava ayn er ny ve feddynit magh nagh vel ny shinney na 0.2 millioonyn dy vleeantyn d'eash,[2] as ta feanish ayn ta taishbyney dy row volcaanaghys bio er Mart cho leah as 53,000 er dy henney. Foddee yn vioyrid shen kiarail çhymmyltaght, rere bree as kemmiganeyn, foayroil rish bea neuhallooinagh.[3][4]
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Elysium_Planitia_labelled_view.jpg/320px-Elysium_Planitia_labelled_view.jpg)
T'ad ny tuill vuillee smoo ayns Elysium Planitia na Eddie, Lockyer, as Tombaugh. Ta glionteenyn awiney 'sy planitia, goaill stiagh Athabasca Valles foddee dy vel ny ghlion awiney s'aa er Mart. 'Sy çheu hiar hwoaie foddee çheet er lhaggan lhiurit ta enmyssit Orcus Patera, as va fotografyn jeant jeh as jeh fir jeh ny strahyn hiar ayns shagh-etlagh Mariner 4 ayns 1965.[5]
Haishbyn fotograf ayns 2005 jeh ynnyd ayns Elysium Planitia ec 5°N, 150°E liorish y taagh spoar Mars Express ynnyd foddee dy vel rio ushtey coodit liorish leoie. T'eh oolit dy vel y rio 800 km (500 mi) rish 900 km (560 mi) er towshan as 45 m (148 tr) er diunid, gollrish mooadys Vooir Hostyn.[6] T'eh smooinit dy nee brooillagh thooillaghyn ushtey voish ny skortyn Cerberus Fossae eddyr 2 as 10 millioonyn dy vleeantyn er dy henney. Ta eaghtyr yn ard shoh brisht magh ayns 'plaityn' gollrish rioe brisht er logh (jeeagh-shiu sheese y duillag). Ta earroo ny tuill vuillee taishbyney dy vel ny plaityn cho shenn as 1 villioonyn dy vleeantyn ny shinney na'n stoo ayns ny baarnaghyn, red ta keeallaghey dy ren yn ard stooaltaghey foddey ro voal na lava basaltagh.[7]