Claare Apollo
claare spoar NASA / From Wikipedia, the free encyclopedia
She claare Apollo (Baarle: Apollo program), ny Shalee Apollo (Project Apollo) yn trass claare etlagh spoar deiney lesh ny Steatyn Unnaneysit va stiurit ec y National Aeronautics and Space Administration (NASA; "Reagheydys Ashoonagh yn Etlanys as y Spoar"). Va'n rah ec y chlaare ayns aarlaghey as tarlheim ny chied deiney er yn Eayst voish 1968 derrey 1972. Va'n eie da'n çhalee gientit da'n chied cheayrt ayns 1960 car reirey yn Eaghtyrane Dwight D. Eisenhower. V'eh plannit myr saagh spoar lesh troor er boayrd geiyrt er Shalee Mercury lesh skimmee un dooinney chur ny chied Americaanee magh 'sy spoar. Ny s'anmey va Apollo çhymnit da'n Eaghtyrane John F. Kennedy as y dean ashoonagh v'echey da ny 1960yn "dooinney y chur er yn Eayst as eh y chur er ash dy sauçhey dys y Chruinney" ayns oraid dys y Chochionnal er 25 Boaldyn 1961. She eshyn va'n trass claare etlagh spoar deiney ren etlagh; hie Shalee Gemini roish as eh jeant seose jesh skimmee daa ghooinney as va gientit ayns 1961 ry hoi jargallys yn etlagh spoar y lhiassaghey dys cooney y chur da Apollo.
Hie dean Kennedy er ny chooilleeney marish y vishoon Apollo 11 tra ren ny shiaulteyryn rollageagh Neil Armstrong as Buzz Aldrin tarlheim nyn Moddyl Eaystagh Apollo (ME) er 20 Jerrey Souree 1969, as shooyl er eaghtyr yn Eayst, choud's hannee Michael Collins ayns cruinlagh eayst 'sy voddyl annee as shirveish (MSS), as erreish da ren y troor jeu tarlheim er y Chruinney 'sy Cheayn Sheealtagh er 24 Jerrey Souree. Chur queig mishoonyn Apollo eiyrtyssagh shiaulteyryn rollageagh er eaghtyr yn Eayst chammah, lesh y vishoon jerrinagh ayns Mee ny Nollick 1972 lesh Apollo 17. Ayns ny shey etlaghyn spar shoh, hooill daa hiaulteyr rollageagh jeig er eaghtyr yn Eayst.
Hie Apollo er ny ghurneiley eddyr ny bleeantyn 1961 as 1972, lesh y chied etlagh lesh skimmee er boayrd ayns 1968. Haink eh er goll ergooyl mooar ayns 1967 tra varr aile cabbane ayns Apollo 1 y slane skimmee car prowaltys roie-launshey. Lurg y chied tarlheim rahoil, hannee cooid chreoi etlagh haiagh ayn er feie nuy tarlheimyn elley, as va plan ayn ry hoi ronsaghey magh creg-oaylleeagh as fish-rollageagh sheeynt. Ansherbee, chur giaraghyn bushaidagh lhiettrimys er tree mishoonyn jeu. Chossyn queig ass ny shey mishoonyn elley tarlheimyn rahoil, agh cha row rah ec Apollo 13 kyndagh rish bleaystey doagh ocsygien, vaccee yn MSS, as eh er e vollagh dys yn Eayst. Haink y skimmee er ash dy sauçhey dys y Chruinney agh er-egin tra ren ad ymmyd jeh'n voddyl eayst myr "saagh sauçhys" er y vollagh er ash. Ren Apollo ymmyd jeh'n phossan roggadyn Saturn myr carbid launshee, as v'ad ymmydit chammah ry hoi Claare Applicaidyn Apollo, ghow stiagh Skylab, stashoon spoar as tree mishoonyn spoar lesh skimmee echey ayns 1973–1974, as y Shalee Prowallagh Apollo–Soyuz, mishoon copharteeagh cruinlagh injil y Chruinney eddyr ny Steatyn Unnaneysit as yn Unnaneys Soveidjagh ayns 1975.
Chur Apollo sheese shiartanse dy chlaghyn meeiley ayns etlagh spoar deiney. She eshyn va'n chied chlaare mishoonyn lesh skimmee y chur ny s'odjey na cruinlagh injil y Chruinney. She Apollo 8 va'n chied haagh spoar lesh skimmee corpane niauoilagh y chruinlaghey, as she Apollo 11 va'n chied haagh spoar lesh skimmee tarlheim er corpane niauoilagh.
Harrish ny mishoonyn, hayrn claare Apollo 382 kg (842 lb) dy chreggyn as ooir eaystagh er ash dys y Chruinney, red chur dy mooar rish toiggalys cummey as shennaghys creg-oaylleeagh yn Eayst. Ren y claare cur jargalys etlagh spoar deiney lesh NASA er bun, as chur eh rish troggalys Johnson Space Center as Kennedy Space Center. Chammah's shen, chur Apollo dy mooar rish magheryn elley y çhaghnoaylleeaght kianglt rish y roggadys as yn etlagh spoar deiney, goaill stiagh yn etlaneagh, y çhellechoraa, as co-earrooderyn.