Nioobium
From Wikipedia, the free encyclopedia
Nioobium (efter Niobe, doochter faan Tantalos) as en cheemisk element mä det ufkörtang Nb an det atoomnumer 41. Hat as en grä swaarmetal an koon gud smeset wurd.
Tekst üüb Öömrang |
Weitere Informationen Eegenskapen, Algemian ...
Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Nioobium, Nb, 41 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Auergungsmetal | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 5, 5, d | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | grä metalen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-03-1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 19 ppm (34. Häufigkeit)[1] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 92,90637(2)[3] u | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 145 (164) pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 137 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Kr] 4d4 5s1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 652,1 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1380 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 2416 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisiarang | 3700 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5. Ionisiarang | 4877 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [4] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fääst | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | kuubisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 8,57 g/cm3 (20 °C)[5] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | 6,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagneetisk (Χm = 2,3 · 10−4)[6] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 2750 K (2477 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 5017 K[7] K (4744 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 10,83 · 10−6 m3/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 694 kJ/mol[7] kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 26,8 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 3480 m/s bi 293,15 K | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 6,58 · 106 A/(V · m) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 54 W/(m · K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [8] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | 2, 4, 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | lacht sür | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −1,1 V (Nb2+ + 2 e− → Nb) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 1,6 (Pauling-Skala) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Schließen
Uun't ingelsk woort uk noch flooksis di ääler ütjdruk Columbium (Cb) brükt.