knö

Swedish

Alternative forms

• knô

Etymology

From knå, a dialectal short form of standard Swedish knåda (“to knead”), with western Swedish vowel fronting /oː/ > /œː/, sometimes represented in dialectal writing with a circumflex ⟨ô⟩, compare gôr-. From Old Swedish knodha, from Old Norse knoða, from Proto-Germanic *knudaną.

Pronunciation

• (Gothenburg) IPA^(key): /knœː/

Verb

knö (present knör, preterite knödde, supine knött, imperative knö)

1. (dialectal, Gothenburg) to crowd, to jostle, to squeeze
   • 2010, “Lagstifta om dagisgrupper”, in Göteborgs-Posten‎:

     När kommunen till slut tog krafttag för att minska köerna inom förskolan gjorde man det inte genom utbyggnad och nyanställning av förskollärare, utan genom att knö in ännu fler barn på redan existerande avdelningar.

     When the municipality finally made an effort to reduce lines to the preschools, it was not done through expansion and hiring of new preschool teachers, but by squeezing even more children into pre-existing departments.

   • 2012, “Posthuset får nytt liv”, in Göteborgs-Posten‎:

     I morgon kan de som inte är inbjudna till invigningen ta en frukost och knö med kändisar.

     Tomorrow it is possible for those who are not invited to the inauguration to have breakfast and hustle with celebrities.

2. (reflexive, dialectal, Gothenburg) to push one’s way forward, to cut in line
   • 2008, Alf Isemo, “Att skilja äpplen från päron”, in Göteborgs-Posten‎:

     Det är trångt i dörren till stolpboden så här års men man kan alltid knö sig in.

     It’s crowded by the door to the granary this time of year, but it’s always possible to push one’s way through.

Usage notes

• Often with a particle, e.g. knö (sig) in, knö sig fram, etc.

Conjugation

	Active		Passive
Infinitive	knö		knös
Supine	knött		knötts
Imperative	knö		—
Imper. plural1	knön		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	knör	knödde	knös	knöddes
Ind. plural1	knö	knödde	knös	knöddes
Subjunctive2	knö	knödde	knös	knöddes
	Participles
Present participle	knöende
Past participle	knödd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Conjugation of knö (weak)

Synonyms

• trängas

References

• Knô. Swedish Institute for Language and Folklore. 5 November 2019.

Further reading

• knö in Svensk ordbok.

Anagrams

• kön