In 1899 he received his bachelor's degree from Uppsala University, then from 1902 worked as an assistant at the National Entomological Institute. From 1907 he was associated with the entomology department of the Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet (Central Institute for Experimental Agriculture), of which, he became a professor in 1913.[1]
"Aranedia from the Swedish expedition through the Gran Chaco and the Cordilleras" (in English, 1905).
Zur kenntnis schwedischer coniopterygiden, 1906 – On Coniopterygidae.
Zur Kenntnis aussereuropäischer Chelonethiden des Natürhistorischen Museums in Hamburg, 1907 – Non-European Chelonethida at the Natural History Museum in Hamburg.
Skadeinsekter i trädgården och på fältet, en kortfattad handbok för trädgårdsodlare och landtmän, 1908 – Insect pests in the garden and field.
Trädgårdsväxternas fiender och vänner bland de lägre djuren, 1915.
Vȧra insekter sȧsom sjukdomsspridare; pȧ uppdrag av Kungl. Medicinalstyrelsen, 1918.
Apelmärgmalen (Blastodacna putripennella Hell): ett i vårt land föga beaktat, men tvivelsutan viktigt skadedjur, 1918.
Svenska insekter, en orienterande handbok vid studiet av vårt lands insektfauna, 1920. – Swedish insects, an introductory guide to the study of our country's insect fauna.
Svenska fjärilar: systematisk bearbetning av sveriges storfjärilar, Macrolepidoptera (with Frithiof Nordström and Einar Wahlgren, 1934) – Swedish butterflies; systematic processing of Sweden's large butterflies, Macrolepidoptera.[3]
Svensk spindelfauna. 3. Egentliga spindlar. Araneae. Fam. 1-4. Salticidae, Thomisidae, Philodromidae, och Eusparrassidae, 1944 – Swedish spider fauna. 3. Southwest spiders. Araneae. Families 1–4. Salticidae, Thomisidae, Philodromidae, and Eusparrassidae.
Våra spindlar och hur man känner igen dem; illustrerad handbok, 1949 – Sweden's spiders and how to recognize them; illustrated guide.[4]
Tullgren edited the exsiccata-like series Islas Canaries 1896: Musci.[5]
