Diväteoxidbluffen
From Wikipedia, the free encyclopedia
Diväteoxidbluffen syftar på spridning av varningar om det kemiska ämnet diväteoxid (DHMO, efter engelskans dihydrogen monoxide), ett alternativt namn för vatten. Man listar då några av vattnets effekter på ett oroväckande sätt, till exempel det faktum att det påskyndar korrosion och kan orsaka kvävning. Bluffmakarna kräver ofta att diväteoxid ska förbjudas, regleras eller märkas som farligt.
DHMO-bluffen har bland annat ett antal gånger använts som ett ofta effektivt aprilskämt. Det relativt stora gensvaret på dylika bluffkampanjer visar hur avsaknaden av vetenskaplig kunskap och en överdriven analys kan leda till obefogad rädsla.[1]
Fenomenet fick förnyad popularitet i slutet av 1990-talet när en 14-årig student, Nathan Zohner,[2] gjorde en anti-DHMO-namninsamling för ett forskningsprojekt om naivitet. Historien har sedan dess använts i undervisningen i naturvetenskap för att uppmuntra till kritiskt tänkande och diskussion av den vetenskapliga metoden.[3][4]