Emil Puhl
tysk bankir och politiker Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Emil Puhl, född 28 augusti 1889 i Berlin, död 30 mars 1962 i Hamburg, var en tysk bankman och dömd krigsförbrytare. Från 1939 till 1945 var han vice ordförande för Reichsbank och därmed bland annat ansvarig för deponeringen av mördade judars tandguld. Vid Ministerierättegången dömdes han till fem års fängelse.
| Emil Puhl | |
 Emil Puhl år 1934. | |
| Född | Emil Johann Rudolf Puhl 28 augusti 1889 Berlin, Provinsen Brandenburg, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
|---|---|
| Död | 30 mars 1962 (72 år) Hamburg, Västtyskland |
| Nationalitet | Tysk |
| Yrke/uppdrag | Bankir |
| Känd för | Vice ordförande för Reichsbank |
Referenser
Tryckta källor
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 474. ISBN 978-3-596-16048-8
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Emil Puhl.
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.