From Wikipedia, the free encyclopedia
Ła łéngua irlandexe, in irlandexe Gaeilge (prima de ła riforma ortografega del 1948: Gaedhilge) ła xe ła łéngua nasionałe de ła Repùblica de Irlanda.
An Ghaeilge e Gaeilge | |
---|---|
Nome locaƚe | Errore Lua in Modulo:Interface_Wikidata alla linea 89: attempt to call field 'formatStatements' (a nil value). |
Tipo | łéngua naturałe e łéngua viva |
Parlà in | Irlanda (Irlanda del nord), |
Autòctono de | irlandezi, Cork, Donegal (it) , contea di Galway (it) , Kerry (it) , Meath (it) , Mayo, Waterford (it) , Irlanda e Irlanda del Nord |
Parlanti | |
Totałe | 380.000 çerca (2012 ) |
Caratarìsteghe | |
Scritura | Errore Lua in Modulo:Interface_Wikidata alla linea 89: attempt to call field 'formatStatements' (a nil value). |
Clasifegasion lenguìstega | |
łéngua umana łéngue indoeoropee łéngue celte łéngue celte insułari łéngue goidéłeghe | |
Regoƚà da | Foras na Gaeilge (it) |
Vulnerabiłità | 3 in pericuło |
Còdazi | |
ISO 639-1 | ga |
ISO 639-2 | gle |
ISO 639-3 | gle |
SIL | GLI |
Glottolog | iris1253 |
Linguasphere | 50-AA |
Ethnologue | gle |
ASCL | 1102 |
UNESCO | 362 |
IETF | ga |
Endangered languages | 3437 |
Toco in lengua | |
Declarasion Universaƚe dei Deriti de l'Omo, art. 1 Dichiaraçion universałe dei diriti de l'Omo - Art.1 Dieub ha par in o dellezegezh hag o gwirioù eo ganet an holl dud. Poell ha skiant zo dezho ha dleout a reont bevañ an eil gant egile in ur spered a genvreudeuriezh. | |
Destribusion zeogràfega | |
Espansion lenguìstega rezaltada dal cołore |
Ła xe una de łe tre łéngue gaełiche. intra de ste qua ghe xe el gaełico scosexe (conprexa ła so variante, el Gaèłico Canadexe) e el manexe (ła łéngua de l'ìxoła de Man). La fa parte del grupo łenguìstego de łe łéngue celteghe insułari de ła fameja de łe łéngue seltiche. Secondo l'articoło 8 de ła costitusion irlandexe el xe ła "prinçipałe łéngua ofiçiałe" (an phríomhtheanga oifigiúil) de l'Irlanda, visto che ła xe ła łéngua nasionałe. Dal 13 de zugno 2005 l'irlandexe el xe anca łéngua ofiçiałe de l'Union Europea, co decorensa 1° xenaro 2007.
Ła łéngua ła vien anca comunemente ciamada gaèłico o gaèłico irlandexe.
Intranbi i estrati i se baxa su trascrision dei ani '30 e '40 provenienti da ła contea de Cork. Łe xe stae catae da Brian Ó Cuív e publicae inte el 1947 in The Irish of West Muskerry. A Phonetic Study, Dublin.
Trascrision in irlandexe
Pronuncia
moderno irlandexe stàndar
Trascrision de l´irlandexe (Diałeto de Coolea e stàndar moderno)
Pronuncia
I exordi de l'irlandexe i xe par pi granda part desconosui. Sicuro, no ghe xe dubi che l'irlandexe el sie na łéngua çeltica, ma ła maniera e l'època che el xe rivà in Irlanda el xe ogeto de tante discusion. L'ùniega roba çerta el xe che al tenpo de łe inscrision in alfabeto ogàmego (dunque prima del IV secoło) in Irlanda se parlava za irlandexe. Sto perìodo łénguistigo tanto antico el vien definio irlandexe arcaico'. I procesi łénguisteghi che i ga influensà l'irlandexe rùstego, fà l'apocope, ła sìncope e ła pałatałixasion i se ga sviłupà inte sto perìodo.
L'irlandéxe el xe na łéngua marcadaménte flesiva, ma inte el córso de ła só evołusion tante fórme sintèteghe łe xe stae sostituìe da costruti anałìtisi.
Verbo de ła Classe 1 (tema monosiłàbico) co són final pałatal: bris, "spacar"
Prexente | Futuro | Pretèrito | Inparfeto | Condisional | Cong. Pres. | Cong. Pret. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1. Sg. | brisim | brisfidh mé | bhris mé | bhrisinn | bhrisfinn | brise mé | brisinn |
2. Sg. | briseann tú | brisfidh tú | bhris tú | bhristeá | bhrisfeá | brise tú | bristeá |
3.Sg. | briseann sé/sí | brisfidh sé/sí | bhris sé/sí | bhriseadh sé/sí | bhrisfeadh sé/sí | brise sé/sí | briseadh sé/sí |
1. Pl. | brisimid | brisfimid | bhriseamar | bhrisimis | bhrisfimis | brisimid | brisimis |
2. Pl. | briseann sibh | brisfidh sibh | bhris sibh | bhriseadh sibh | bhrisfeadh sibh | brise sibh | briseadh sibh |
3. Pl. | briseann siad | brisfidh siad | bhris siad | bhrisidís | bhrisfidís | brise siad | brisidís |
impersonale | bristear | brisfear | briseadh | bhristí | bhrisfí | bristear | bristí |
Verbo de ła Classe 2 (tema połisiłàbico) co són final no pałatal: ceannaigh, "cronpar"
Prexente | Futuro | Pretèrito | Inparfeto | Condisional | Cong. Pres. | Cong. Pret. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1. Sg. | ceannaím | ceannóidh mé | cheannaigh mé | cheannaínn | cheannóinn | ceannaí mé | ceannaínn |
2. Sg. | ceannaíonn tú | ceannóidh tú | cheannaigh tú | cheannaíteá | cheannófá | ceannaí tú | ceannaíteá |
3.Sg. | ceannaíonn sé/sí | ceannóidh sé/sí | cheannaigh sé/sí | cheannaíodh sé/sí | cheannódh sé/sí | ceannaí sé/sí | ceannaíodh sé/sí |
1. Pl. | ceannaímid | ceannóimid | cheannaíomar | cheannaímis | cheannóimis | ceannaímid | ceannaímis |
2. Pl. | ceannaíonn sibh | ceannóidh sibh | cheannaigh sibh | cheannaíodh sibh | cheannódh sibh | ceannaí sibh | ceannaíodh sibh |
3. Pl. | ceannaíonn siad | ceannóidh siad | cheannaigh siad | cheannaídís | cheannóidís | ceannaí siad | ceannaídís |
impersonale | ceannaítear | ceannófar | ceannaíodh | cheannaítí | cheannóifí | ceannaítear | ceannaítí |
Łéngoe ufisiałi de l'Onion Eoropea | ||
---|---|---|
Bulgaro | Castiglian | Ceco | Daneze | Estone | Finlandeze | Franseze | Irlandeze | Grego | Ingleze | Itałian | Łetone | Łituan | Malteze | Olandeze | Połaco | Portogheze | Rumen | Slovaco | Slovèn | Svedeze | Todesco | Ungarèze |
Controło de autorità | LCCN (EN) sh85068101 · GND (DE) 4120207-7 · BNF (FR) cb11977341d (data) · NDL (EN, JA) 00560113 |
---|
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.