Stor rävsvingel (Vulpia geniculata)[1] är en gräsart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Heinrich Friedrich Link. Enligt Catalogue of Life[2][3] ingår Stor rävsvingel i släktet ekorrsvinglar och familjen gräs, men enligt Dyntaxa[4] är tillhörigheten istället släktet ekorrsvinglar och familjen gräs. Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-07) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Stor rävsvingel | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Enhjärtbladiga blomväxter Liliopsida |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Ekorrsvinglar Vulpia |
| Art | Stor rävsvingel Vulpia geniculata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vulpia geniculata | |
| Auktor | (Linné) Link |
| Synonymer | |
|
Vulpia subalata Sennen Vulpia pauana (Font Quer) Font Quer Vulpia obtusa Trab. Vulpia geniculata var. reesei Vulpia geniculata subsp. pauana Vulpia geniculata var. longiglumis Vulpia geniculata var. linnaei Vulpia geniculata var. glabriglumis Vulpia geniculata var. dasyantha Vulpia geniculata var. ciliata Vulpia geniculata subsp. breviglumis Vulpia geniculata var. breviglumis Vulpia geniculata f. breviglumis Vulpia flavescens Sennen Mygalurus geniculatus (Linné) Link Loretia incrassata (Lam.) Duval-Jouve Loretia geniculata (Linné) Duval-Jouve Festuca sicula Spreng. ex Steud. Festuca pauana Font Quer Festuca geniculata var. pumila Festuca geniculata subsp. monanthera Festuca geniculata var. longiglumis Festuca geniculata var. dasyantha Festuca geniculata var. ciliata Bromus incrassatus Lam. Bromus geniculatus Linné | |
Källor
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
