Vattenförvaltning i Sverige

Vattenförvaltning i Sverige bedrivs med syfte att upprätthålla en god vattenkvalité, förvalta vattenresurser samt minska människans negativa påverkan på sjöar, vattendrag, grundvatten samt kust- och havsvatten. Vattenförvaltning likställs ofta med förvaltning enligt Vattendirektivet, men det finns även annan lagstiftning som berör ämnet. Vattenmyndigheterna ansvarar för vattenförvaltningen i Sverige.

Cykel och indelning

Förvaltningen sker i cykler på 6 år med steg som ^[1]

• Kartläggning enligt övervakning
• Klassificering
• Fastställande av miljökvalitetsnormer och åtgärder
• Upprättande av förvaltningsplaner och rapportering till EU

Allt Sveriges vatten delas inom vattenförvaltningen in i vattenförekomster eller övrigt vatten. Indelningen görs baserat på bland annat avrinningsområden och storlekskriterier.^[2]

• Vattenförekomster
  • Ytvatten
    • Vattendrag
    • Sjöar
    • Kustvatten
  • Grundvatten
• Övrigt vatten

Ytvattenförekomsterna delas också in i typer för att inom förvaltningen kunna jämföra vatten med likartade egenskaper.

Lagar och direktiv

Vattendirektivet

Vattendirektivet sätter krav på vattenkvalitén hos EU:s vattenförekomster. Det innebär att kustvatten (vattnet mellan kustlinjen och 1 sjömil utanför baslinjen) , grundvatten, vattendrag och sjöar klassas baserat på sin ekologiska och/eller kemiska och kvantitativa status.^[3]

Helsingforskonventionen

Vatten som ligger mellan 1 och 12 sjömil utanför baslinjen förvaltas med avseende på kemisk status enligt Helsingforskonventionen. ^[4]

Havsmiljödirektivet

EU:s vatten mellan kustlinjen till yttersta gränsen för den ekonomiska zonen förvaltas inom Havsmiljödirektivet. Detta innebär att direktivet delvis överlappar med Vattendirektivet. ^[5]