Remove ads
16:e upplagan av Världsmästerskapet i ishockey för herrar Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1949 var det 16:e världsmästerskapet i ishockey för herrar, arrangerat av IIHF, och matcherna europeiska lag emellan gällde samtidigt som det 27:e Europamästerskapet i ishockey för herrar. Turneringen spelades 12–20 februari 1949 i Stockholm, Sverige. De flesta matcherna spelades på Stockholms stadion (med Nordens då enda konstfrusna bana), ett par på naturis på Östermalms IP[1] och ytterligare två på Solna isstadion.[2]
Tio lag deltog i turneringen. Först spelades en inledande omgång i tre grupper, varifrån de två bästa lagen i varje grupp gick vidare till finalomgång för att avgöra placeringarna ett till sex. De sämst placerade fyra lagen från de tre grupperna spelade vidare i en placeringsomgång för att avgöra placeringarna mellan sju och tio.
Tjeckoslovakien vann världsmästerskapet för andra gången före Kanada och USA. Tjeckoslovakien vann matchen mot Kanada med 3–2, vilket innebar Kanadas tredje förlust någonsin i världsmästerskapet.
Kanadas seger över Danmark med 47–0[1] i den inledande omgången var den största segern någonsin vid A-världsmästerskapet. Rekordet för den största segern i världsmästerskap över huvud taget var matchen mellan Australien och Nya Zeeland i D-gruppen i världsmästerskapet 1987, som slutade 58–0.[3] Den legendariska matchen mellan Kanada och Danmark spelades dock inte i Stockholm utan på Solna Isstadion.
Sverige, och Norden, arrangerade 1949 världsmästerskapet i ishockey för första gången.[2] Det uppstod publikupplopp när Sverige mötte Kanada på Stockholms stadion. Grindarna bröts ned och det beräknas att 25 000 åskådare såg matchen. Ett 20-tal personer fördes till sjukhus.[4] Världsmästerskapet 1949 brukar ses som det stora genombrottet för ishockey som stor publiksport i Sverige.[5][6]
De tio deltagande länderna delades in i tre grupper. De två bästa från varje grupp gick vidare till finalomgången, medan de övriga lagen fortsatte i placeringsomgången.
Vidare till Finalomgång | Vidare till Placeringsomgång 7–10 |
12 februari 1949 | Kanada | 47 – 0 | Danmark | |||
(13–0, 16–0, 18–0) |
||||||
13 februari 1949 | Kanada | 7 – 0 | Österrike | |||
(0–0, 3–0, 4–0) |
||||||
14 februari 1949 | Österrike | 25 – 1 | Danmark | |||
(8–0, 6–0, 11–1) |
||||||
Vidare till Finalomgång | Vidare till Placeringsomgång 7–10 |
12 februari 1949 | Norge | 2 – 0 | Belgien | |||
(2–0, 0–0, 0–0) |
||||||
12 februari 1949 | USA | 12 – 5 | Schweiz | |||
(6–2, 4–1, 2–2) |
||||||
13 februari 1949 | Schweiz | 18 – 2 | Belgien | |||
(5–0, 10–1, 3–1) |
||||||
13 februari 1949 | USA | 12 – 1 | Norge | |||
(7–1, 3–0, 2–0) |
||||||
14 februari 1949 | Schweiz | 7 – 1 | Norge | |||
(4–1, 3–0, 0–0) |
||||||
14 februari 1949 | USA | 12 – 0 | Belgien | |||
(4–0, 5–0, 3–0) |
||||||
Lag | S | V | O | F | GM | IM | MS | P |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Sverige | 2 | 2 | 0 | 0 | 16 | 3 | +13 | 4 |
Tjeckoslovakien | 2 | 1 | 0 | 1 | 21 | 6 | +15 | 2 |
Finland | 2 | 0 | 0 | 2 | 3 | 31 | −28 | 0 |
Vidare till Finalomgång | Vidare till Placeringsomgång 7–10 |
12 februari 1949 | Sverige | 12 – 1 | Finland | |||
(2–0, 3–0, 7–1) |
||||||
13 februari 1949 | Sverige | 4 – 2 | Tjeckoslovakien | |||
(3–0, 1–2, 0–0) |
||||||
14 februari 1949 | Tjeckoslovakien | 19 – 2 | Finland | |||
(8–1, 3–1, 8–0) |
||||||
15 februari 1949 | Kanada | 2 – 3 | Tjeckoslovakien | |||
(0–0, 1–2, 1–1) |
||||||
15 februari 1949 | Sverige | 18 – 0 | Österrike | |||
(5–0, 5–0, 8–0) |
||||||
15 februari 1949 | USA | 4 – 5 | Schweiz | |||
(1–4, 3–0, 0–1) |
||||||
16 februari 1949 | Tjeckoslovakien | 7 – 1 | Österrike | |||
(3–0, 4–0, 2–0) |
||||||
16 februari 1949 | Sverige | 2 – 2 | Kanada | |||
(0–1, 1–0, 1–1) |
||||||
17 februari 1949 | Kanada | 7 – 2 | USA | |||
(2–0, 1–2, 4–0) |
||||||
17 februari 1949 | Sverige | 3 – 1 | Schweiz | |||
(0–0, 2–1, 1–0) |
||||||
18 februari 1949 | Tjeckoslovakien | 8 – 1 | Schweiz | |||
(4–0, 1–1, 3–0) |
||||||
18 februari 1949 | Kanada | 8 – 2 | Österrike | |||
(3–0, 3–1, 2–1) |
||||||
18 februari 1949 | Sverige | 3 – 6 | USA | |||
(1–0, 0–4, 2–2) |
||||||
19 februari 1949 | Schweiz | 10 – 1 | Österrike | |||
(4–0, 3–1, 3–0) |
||||||
19 februari 1949 | USA | 2 – 0 | Tjeckoslovakien | |||
(0–0, 1–0, 1–0) |
||||||
20 februari 1949 | USA | 9 – 1 | Österrike | |||
(0–1, 3–0, 6–0) |
||||||
20 februari 1949 | Sverige | 0 – 3 | Tjeckoslovakien | |||
(0–0, 0–2, 0–1) |
||||||
20 februari 1949 | Kanada | 1 – 1 | Schweiz | |||
(0–1, 0–0, 1–0) |
||||||
17 februari 1949 | Belgien | 8 – 3 | Danmark | |||
(2–1, 4–2, 2–0) |
||||||
17 februari 1949 | Finland | 7 – 3 | Norge | |||
(2–1, 0–0, 1–0) |
||||||
18 februari 1949 | Finland | 17 – 2 | Belgien | |||
(6–0, 4–0, 7–2) |
||||||
18 februari 1949 | Norge | – | Danmark[a] | |||
19 februari 1949 | Finland | – | Danmark[a] | |||
20 februari 1949 | Norge | 14 – 1 | Belgien | |||
(5–0, 6–0, 3–1) |
||||||
Målvakter: Arne "Brand Johan" Johansson, Kurt Svanberg
Backar: Åke "Plutten" Andersson, Rune Johansson, Åke Lassas, Åke Olsson, Sven Thunman
Forwards: Stig "Stickan" Carlsson, Åke Engqvist, Rolf Eriksson-Hemlin, Erik "Epa" Johansson, Gösta "Lill-Lulle" Johansson, Stig Jönsson, Bengt Larsson, Holger Nurmela, Lars Pettersson, Hans "Stöveln" Öberg
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.