Undersåkers kyrka
kyrkobyggnad i Åre kommun Från Wikipedia, den fria encyklopedin
kyrkobyggnad i Åre kommun Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
Undersåkers kyrka är en kyrkobyggnad i Undersåker i Jämtland. Den tillhör Undersåkers församling i Härnösands stift.
Undersåkers kyrka | |
Kyrka | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Jämtlands län |
Ort | Undersåker |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Härnösands stift |
Församling | Undersåkers församling |
Koordinater | 63°19′39.14″N 13°23′11.63″Ö |
Invigd | 1856 |
Bebyggelse‐ registret |
|
Webbplats: Officiell webbsida | |
Genom dalgången passerade en av pilgrimslederna till Nidarosdomen i Trondheim.
Öster om kyrkan ligger ruinerna efter den medeltida kyrkan, Undersåkers kyrkoruin. Det är osäkert när Undersåkers medeltida kyrka uppfördes men delar av ruinen kan vara från senare delen av 1200-talet. Man vet kyrkan brändes ned under Baltzarfejden på 1600-talet, men återuppfördes igen.
Undersåkers gamla medeltida kyrka av sten revs när den nya kyrkan uppfördes på 1850-talet. Av den gamla kyrkan återstår murar till 1,5-2 meters höjd. Dessa består av granit och kalksten. En teckning från 1828 visar att kyrkan då bestod av ett murat långhus, täckt av sadeltak, med sakristia i öster och vapenhus i väster. Ingång fanns på vapenhusets sydsida. Väster om kyrkan stod en öppen klockstapel. År 1952 utfördes en arkeologisk undersökning i ruinen som sedan konserverades i etapper.
Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1850-56 av byggmästaren Anders M. Svensson från Östersund efter ritningar av arkitekten Albert Törnqvist. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, vidbyggd sakristia vid östgaveln samt västtorn.
Kyrkan är byggd i nyklassicistisk stil. Gråstensmurarna är vitputsade utvändigt. Fönstren är stora och rundvälvda. Taken är plåtklädda. På tornet lanterninhuv med spetsig spira. Ingångar finns i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett putsat flackt trätunnvalv. Innerväggarna är slätputsade. Den slutna bänkinredningen är från byggnadstiden men senare ändrad. Å 1936-37 genomgick kyrkan en ombyggnad och renovering efter program efter länsantikvarie Eric Festin. Under denna ombyggnad sattes bland annat en dörr igen mitt på långhusets norra sida. Exteriört finns dörren kvar. Entrén till sakristian togs upp vid denna ombyggnad. Även senare har kyrkan genomgått ett flertal renoveringar.