Torsten Bergström
Svensk skådespelare, regissör och konstnär Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Torsten Lars Herman Jamte Bergström, född 10 december 1896 i Ås församling, Jämtlands län, död 26 maj 1948 i Härnösand (folkbokförd i Stockholm), var en svensk skådespelare, regissör[1] och konstnär. Han var far till regissören Håkan Bergström.[2]
| Torsten Bergström | |
 | |
| Född | Torsten Lars Herman Jamte Bergström 10 december 1896 Ås församling, Jämtlands län |
|---|---|
| Död | 26 maj 1948 (51 år) Härnösand (skriven i Stockholm) |
| Aktiva år | 1919–1948 |
| Maka | Gurli Örtenblad (1919–1948; hans död) |
| Barn | Håkan Bergström |
| IMDb SFDb | |
Biografi
Bergström studerade vid Dramatens elevskola 1917–1919. Han var därefter knuten till Svenska teatern, Stockholm 1919–1923, Helsingborgs stadsteater 1923–1927 samt Lorensbergs- och stadsteatern i Göteborg. Under slutet av 1930-talet och 1940-talet hade Bergström anställning vid olika stockholmsteatrar samtidigt som han ledde egna turnéer samt verkade som föreläsare i litteratur- och teaterhistoria.[3]
Bergström filmdebuterade 1919 i Rune Carlstens Ett farligt frieri och kom att medverka som skådespelare i drygt 25 filmer.[1]
Han studerade under en period konst för Helmer Osslund och var under sina göteborgsår 1927–1936 en entusiastisk förespråkare för det unga göteborgsmåleriet. Separat ställde han ut i Härnösand 1921 och i Helsingborg 1923, han medverkade dessutom i ett flertal samlingsutställningar i Stockholm. Hans konst består av porträtt och parafraser från olika teaterpjäser.[4]
Bergström avled den 26 maj 1948 under ett tillfälligt besök i Härnösand.[5] Han är begravd på Ås kyrkogård i Jämtland.[6]
Filmografi i urval
Roller
- 1919 – Synnöve Solbakken
- 1919 – Ett farligt frieri
- 1920 – Bomben
- 1920 – Gyurkovicsarna
- 1921 – Fru Mariannes friare
- 1921 – Elisabet
- 1921 – Vallfarten till Kevlaar
- 1922 – Vem dömer
- 1923 – Norrtullsligan
- 1923 – Närkingarna
- 1924 – Trollebokungen
- 1925 – Ett köpmanshus i skärgården
- 1927 – Ungdom
- 1928 – Stormens barn
- 1936 – Bombi Bitt och jag
- 1937 – Bleka greven
- 1937 – Ryska snuvan
- 1937 – En flicka kommer till sta'n
- 1938 – På kryss med Albertina
- 1938 – Styrman Karlssons flammor
- 1939 – Filmen om Emelie Högqvist
- 1939 – Kadettkamrater
- 1941 – Det sägs på stan
- 1941 – Tänk, om jag gifter mig med prästen
- 1942 – General von Döbeln
- 1945 – Brott och Straff
- 1946 – Eviga länkar
- 1946 – Driver dagg faller regn
- 1947 – Skepp till India land
- 1947 – Krigsmans erinran
- 1947 – Maria
- 1947 – Livet i Finnskogarna
- 1947 – Den långa vägen
- 1948 – Synd
- 1948 – Lars Hård
Regi
- 1939 – Stadens melodi
- 1943 – Frösöblomster
- 1947 – Den långa vägen (En film om svenska kvinnors kamp för rätt och rättvisa)
Manus
Teater
Roller
Radioteater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1948 | Landsfiskalen | Kolar-Fredik Inge Johansson | Lars Madsén[14] |
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.