Thomas Hunt Morgan, född 25 september 1866 i Lexington, Kentucky, död 5 december 1945 i Pasadena, Kalifornien, var en amerikansk zoolog och genetiker. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1933 för sin upptäckt av gener och deras placering på kromosomer. Även några av Thomas H. Morgans studenter belönades med Nobelpriset, nämligen George Wells Beadle (1958), Edward B. Lewis (1995) och Hermann Joseph Muller (1946).
Thomas H. Morgan  | |
 | |
| Född | 25 september 1866[1][2][3] Lexington[4], USA |
|---|---|
| Död | 4 december 1945[4][1][2] (79 år) Pasadena, USA |
| Begravd | Mountain View Cemetery and Mausoleum[5][6] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Johns Hopkins University, University of Kentucky, Columbia University  |
| Sysselsättning | Evolutionsbiolog, universitetslärare, fysiolog, läkare, genetiker, zoolog, biolog |
| Arbetsgivare | Bryn Mawr College (1891–1904)[7] Columbia University (1904–1927) California Institute of Technology (1928–) |
| Maka | Lilian Vaughan Morgan (g. 1904–) |
| Barn | 4 |
| Föräldrar | Charlton Hunt Morgan Ellen Key Howard |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1919)[8] Croonian Medal and Lecture (1922) Darwinmedaljen (1924)[9] Föreläsning till Sillimans minne (1924) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1933)[10][11] Hedersdoktor vid Sorbonne (1935)[12] Copleymedaljen (1939)[13] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Morgan blev filosofie doktor vid Johns Hopkins University, var 1891–1904 professor i biologi vid Bryn Mawr College i Pennsylvania och 1904–28 professor i experimentell zoologi vid Columbia University. 1929 blev han professor vid California Institute of Technology. Morgans främsta insats var att han med bananflugan som försöksobjekt lyckades klarlägga faktorskopplingens natur och lade grunden till kromosomteorin för förklaring av klyvingsföreteelserna, enligt vilken kromosomernas gener är bärare av arvsmassan.
Bland hans skrifter märks den tillsammans med Calvin Blackman Bridges och andra utgivna The mechanism of Mendelian heredity (2:a upplagan 1923), The physical basis of heredity (1919), och The theory of the gene (1926).
Morgan invaldes 1925 i Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1927 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Se även
Källor
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
