Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet
	Svenska Filminstitutet
Organisationsnamn	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Förkortning	SFI
Region och utbredning	Nationell
Bildad	1963
Nummer	802004-1748
Typ	Stiftelse
Juridisk status	Aktiv
Säte	Stockholm
Officiella språk	Svenska
Webbplats	http://www.filminstitutet.se
Tidskrift	Chaplin

Svenska Filminstitutet (SFI) är en stiftelse som bildades 1963, i syfte att stärka och utveckla svensk film. Man fördelar stödmedel till svensk filmproduktion, delar ut Guldbaggar och sprider information om film genom bland annat Svensk filmografi och Svensk Filmdatabas.

Snabbfakta Organisationsnamn, Förkortning ...

Stäng

Verksamheten leds från Filmhuset på Gärdet i Stockholm.

Filminstitutets mål är att stödja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet samt att representera den svenska filmen internationellt. Filminstitutets styrelse utses av Sveriges regering och verksamheten regleras dels i det så kallade Filmavtalet upprättat mellan staten, SVT, TV4 och den svenska filmbranschen, dels via årliga regleringsbrev från Kulturdepartementet.

Ett av Filminstitutets uppdrag är att hålla filmhistorien levande genom att visa filmer som inte är tillgängliga på den ordinarie biografrepertoaren. Detta sker med filmklubben Cinemateket, som visar film på biografer i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Filminstitutets byggnad Filmhuset på Gärdet i Stockholm ritades av arkitekt Peter Celsing och byggdes mellan åren 1968 och 1970. Här ryms tre biografer: Bio Victor (efter Victor Sjöström), Bio Mauritz (efter Mauritz Stiller) samt Bio Julius (efter Julius Jaenzon). Bio Victor och Bio Mauritz är tillgängliga för allmänheten. Bio Victor har 364 platser och Bio Mauritz 130 platser.

Filminstitutets filmarkiv är ett av de äldsta i världen, och biblioteket är Sveriges enda specialbibliotek för film. Biblioteket och dess bild- och affischarkiv är öppet för allmänheten.

I januari varje år delar Filminstitutet ut Sveriges främsta filmpris Guldbaggen, för framstående insatser för den svenska filmen. Prisutdelningen sker vid den direktsända Guldbaggegalan, som arrangeras tillsammans med SVT.

Filminstitutet tillhandahåller webbtjänsten Svensk Filmdatabas, med filmografisk information om svenska och utländska filmer. Tidigare har Filminstitutet utgivit bokverket Svensk filmografi. Filminstitutet är även huvudman för det svenska MEDIA Desk-kontoret. MEDIA är EU:s stöd till den audiovisuella industrin i Europa. Svenska Filminstitutet har även ett filmarkiv i Grängesberg (se Filmarkivet i Grängesberg).

Svenska filminstitutet bidrar med ekonomiskt stöd till de 19 regionala resurscentrum för film och video som finns i landet. Mellan 1973 och 2001 drev Filminstitutet tillsammans med Sveriges Television teknikpoolen Filmverkstan som var en slags föregångare till de regionala resurscentren. Filminstitutet förvaltar även Ingmar Bergmans arkiv som sedan 2007 ingår i Unescos världsminne.

Harry Schein blev en nyckelperson inom svensk film, då han i början av 1960-talet drev igenom skapandet av Svenska Filminstitutet, inklusive Sveriges första riktiga filmskola, sedermera Dramatiska Institutet, och var dess förste chef (vd 1963–1970 samt 1972–1978, styrelseordförande 1970–1978). Han var också initiativtagare till den för ny svensk film viktiga filmreformen 1963, vilken innebar att tio procent av biljettintäkterna från biograferna gick till Svenska Filminstitutet.

Filmreformen

Filmreformen innebar början på en ny era av svensk filmproduktion. Genom att finansminister Gunnar Sträng och Krister Wickman tillsammans med Schein drev fram en slopad nöjesskatt för biografer kunde reformen bli verklighet. I stället skulle 10 procent av biobiljettpriset gå till det nybildade Svenska Filminstitutet. Detta kom att garantera en kontinuerlig svensk filmproduktion under de följande decennierna, en produktion inspirerad av bland annat den franska "Nya vågen" och förändrad samhällssyn, med plats även för "smalare" filmer och experiment. Tiden efter filmreformen blev till en början en framgång för svensk film med Ingmar Bergman, Bo Widerberg och Jan Troell som största namn och en ny filmestetik.^[1]

Med Filminstitutet följde Filmskolan, tidskriften Chaplin, ett filmbibliotek och ett filmarkiv. Många lovande regissörer kom att debutera åren efter 1963 som Mai Zetterling, Roy Andersson, Kjell Grede, Jonas Cornell, Janne Halldoff, Johan Bergenstråhle, Jörn Donner och Vilgot Sjöman.

Mångfaldskrav (2006–2021)

I september 2020 kritiserades SFI av Dagens Nyheters filmredaktör Helena Lindblad för att det senaste decenniet i för hög grad ha fokuserat på könsfördelning och för lite på de stora frågorna för filmbranschen;^[2] med filmavtalet 2006 infördes ett könsjämlikhetsmål, baserat på den då låga mängden kvinnliga regissörer inom svensk film.^[3] Efter ett förnyat filmavtal med liknande jämlikhetsmålsättning 2016 hade andelen kvinnliga regissörer ändå stigit till i snitt 30 procent av de svenska biofilmerna mot slutet av 2010-talet.^[4]

Lindblads kritik delades av producenten Lena Rehnberg som även menade att filmbranschen led av en tystnadskultur.^[5] SFI:s VD Anna Serner sade att SFI arbetade med många olika frågor men att det var svårt att få gehör i medierna för annat än jämställdhetsfrågor.^[5] I en rapport i juni 2021 av Myndigheten för kulturanalys kritiserades SFI:s styrdokument och kommunikation då vissa perspektiv lyftes fram på ett sätt som var problematiskt utifrån idealet om konstnärlig frihet och en "otydlighet i hur Filminstitutet beskriver sitt arbete mot diskriminering och för mångfald och jämställdhet". Även SFI:s kommunikation kring frågor som handlar om jämställdhet och mångfald i svensk film ifrågasattes då den medförde en risk att konstnärligt arbete anpassades på ett sätt som inte var önskvärt.^[6]^:13

Kritiken från bland annat branschen ledde till att regeringen, i sina riktlinjer för SFI inför 2022, strök kraven på att "integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv".^[7] Samtidigt meddelades att SFI ska säkra den konstnärliga friheten i bidragsgivningen.^[8] En månad senare vann Clara Sola och Pleasure – båda med kvinnliga regissörer – sammanlagt åtta av Filminstitutets pris Guldbaggen på 2022 års gala.

En rapport 2022 visade att det tog i genomsnitt 400 dagar längre för kvinnor att färdigställa sina filmmanus än för män. Anette Novak sade att en kvalificerad gissning var att det berodde på att kvinnor hade svårare att få finansiering, och att det var ett strukturellt problem i alla branscher som inte var jämställda.^[9]