Strandvägen, Stockholm

För andra betydelser, se Strandvägen.

Strandvägen är en gata på Östermalm i Stockholms innerstad, med sträckning från Nybroplan i väst till Oxenstiernsgatan och Dag Hammarskjölds väg i öst. Gatan är en trädplanterad boulevard och esplanad som består till stor del av stenhus från sekelskiftet 1900. Gatan är cirka 1,3 km meter lång och har en kajpromenad vid Ladugårdslandsviken och Djurgårdsbrunnsviken som heter Strandvägskajen.

Strandvägen västerut, juni 2022. Till höger syns kvarteret Bajonetten med bland annat von Rosenska palatset.

Planering och stadsplan

Ladugårdslandsviken omkring 1870.

Strandvägen mot väst, Gamla Djurgårdsbron i förgrunden, 1897.

F.d. Strandvägen 74 (Villa Gumælius).

Tidigare namn på Strandvägen var Ladugårdslands Strandgata. Gatan var då en svårframkomlig gata med ruckel och skjul, och en av byggherrarna i Stockholm, Isaak Hirsch, fann att han bara kunde ta sig till gatan via Storgatan eller genom att ro över vattnet. Hirsch bidrog till att området kring nuvarande Strandvägen rustades upp, bebyggdes och blev huvudstadens paradgata.^[1][2] Innan upprustningen på slutet av 1800-talet var gatan en eländig gångstig där man bara kunde ta sig fram styckvis.^[3]

Redan 1857 började man diskutera en kaj från Ladugårdslandsbron i väster till Gamla Djurgårdsbron i öster. Den av Albert Lindhagen föreslagna, och efter honom uppkallade, Lindhagenplanen reglerade inte hela staden, varför de flesta av hans reformförslag sköts på framtiden. Ett projekt kom dock att förverkligas och det gällde anläggandet av en strandgata från Ladugårdslandsbron fram till Fredrikshov vid Gamla Djurgårdsbron. I den strid som uppstod kring Strandvägens tillkomst målade en av dess förespråkare ut följande framtidsvision: "Med ståtliga moderna byggnader och med de skuggiga alléerna i sin mitt ledande till Stockholms mest besökta, vackraste och mest omväxlande förlustelseort samt en med fartyg beklädd kaj och fri utsikt över större delen av hamnen skulle vi få en gata, vars make knappt skulle finnas i Europa."^[4]

År 1859 presenterade chefen för stadens vattenbyggnader, Edvard von Rothstein, ett förslag med en bred, kajförsedd och trädplanterad gata som kom att uppfylla visionen. Staden beslöt att gatans bredd skulle vara 240 fot istället för tidigare fastställda 140 fot, alltså 72 meter mot 42 meter. Som jämförelse kan nämnas av Stockholms dåtida huvudstråk som Drottninggatan, Regeringsgatan och Arsenalsgatan var mellan 9 och 12 meter breda. Den enorma bredden gjorde Strandvägen till ett mycket storslaget projekt. I december 1861 började gatans anläggningsarbeten med omfattande utfyllningar och kajarbeten som pågick till 1876. De första lindarna planterades 1879. Hela kostnaden förutom planering och plantering uppgick till 1 065 402:31 kronor.^[5]

Gatan namngavs 1885. Den första byggnaden vid Stockholms nya paradgata uppfördes 1881–1883 på fastigheterna Ädelman större 7, 8, 9 efter ritningar av arkitekt Oskar Erikson. Den östra delen mellan Djurgårdsbron och Gamla skogsinstitutet blev klart 1896, lagom till Allmänna konst- och industriutställningen 1897. På grund av första världskriget dröjde det till 1923 innan Strandvägens idag sista och ostligaste fastighet bebyggdes, Hornblåsaren 5.

Strandvägen öster om Storgatan ingick före 1914 i Kavallerivägen.^[6] Därefter förlängdes Strandvägen österut och förbi Diplomatstaden med jämna husnummer 74–84. Exempelvis hade Villa Gumælius (byggår 1924) adressen Strandvägen 74. Den delen namnändrades 1999 till Dag Hammarskjölds väg. Idag (2022) finns bara tre jämna husnummer längs hela Strandvägen som avser KMK:s klubbhus (nr 56), Gamla skogsinstitutets huvudbyggnad (nr 58) och före detta skjutbanelokal (nr 60).

Heinrich Neuhaus panorama

Strandvägen på Heinrich Neuhaus Stockholmspanorama från 1870-talet. Observera att någon alléplantering fanns inte vid den tiden.

Spårväg

Läggning av spårvagnsräls, 1910.

Strandvägen var en av de första gatorna i Stockholm som trafikerades av spårvagn (hästdragen), i samband med att trafiken ut till Djurgården startade år 1877. För den elektriska spårvagnstrafiken lades nya spår 1910. I samband med högertrafikens införande 1967 lades trafiken ned och spåren revs senare upp. I början av 1990-talet anlades nya spår inför trafikstarten på Djurgårdslinjen 1991. Före 1967 låg spåren i båda riktningarna på den norra körbanan, medan de nuvarande spåren ligger på var sida om allén. Sedan 2010 trafikeras Strandvägen av såväl reguljär spårvagnstrafik (linje 7) som av veteranspårvagnar (linje 7N). De senare rullar huvudsakligen under sommarhalvåret och hösten.

Nobelpalatset

Huvudartikel: Nobelpalatset

År 1906 fick arkitekt Ferdinand Boberg uppdraget av Nobelstiftelsen att rita ett Nobelpalats vid Strandvägens östra slut. Bobergs förslag var det djärvaste han ritat; Nobelpalatset skulle torna upp sig från en klippavsats i Nobelparken ungefär 20 meter över Djurgårdsbrunnsviken och Strandvägen skulle i fonden mot öst ha fått en siluett utan motstycke. Men förslaget blev trots många ändringar och långa diskussioner aldrig genomförd. 1913 lade Nobelkommittén ner sitt stora projekt.

Stadsplan från 1859

Edvard von Rothsteins fortfarande gällande stadsplan (Diarienr L-275) över Strandvägen och Nybroplan från 1859.

Samtliga fastigheter och kvarter från väst till öst

Bild	Nr	Fastighet	Kvarter	Även känt som	Byggår	Arkitekt	Byggherre	Byggmästare	Anmärkning
	1	Bodarne 14	Kvarteret Bodarne		1904	Hagström & Ekman	Isaak Hirsch	Johan Sjöqvist	Fasaderna mot Strandvägen samkomponerades med Bodarne 11 och 10
	3	Bodarne 11	Kvarteret Bodarne		1904	Hagström & Ekman	Magnusson & Löwenadler	Johan Alfred Sandberg	Fasaderna mot Strandvägen samkomponerades med Bodarne 10 och 14.
	5	Bodarne 10	Kvarteret Bodarne		1904	Hagström & Ekman	Isaak Hirsch	Richard Bengtsson	I bottenvåningen har Svenskt Tenn sina butikslokaler sedan 1927.
	7A, 7C	Klippan 10, 12	Kvarteret Klippan		1911	Hagström & Ekman	Per S. Bocander	Fredrik Sjösteen (7A) Josef Östlihn (7C)	I nummer 7A ligger Hotel Esplanade och i nummer 7C Hotel Diplomat.
	9	Klippan 9	Kvarteret Klippan		1900	Johan Laurentz	Johan Bengtson	Johan Bengtson	Bland hyresgästerna fanns bankdirektören Ernest Thiel och varuhusdirektören Joseph Sachs.
	11	Krabaten 4	Kvarteret Krabaten		1895	Gustav Lindgren och Kasper Salin	Johan Pettersson Edlund	Johan Pettersson Edlund	Fram till 1901 bodde här bankdirektören Marcus Wallenberg.
	13	Krabaten 3	Kvarteret Krabaten		1896	Carl Kleitz	Sven Fritiof Wennerholm	Sven Fritiof Wennerholm	Bland hyresgästerna på 1950-talet märks grosshandlaren Juan Magnus Morales.
	15	Krabaten 2	Kvarteret Krabaten		1896	Johan Laurentz	Per August Wersén	Per August Wersén	Ursprungligen avslutades hörnet med en lanterninkrönt tornhuv.
	17	Ädelman mindre 11	Kvarteret Ädelman mindre		1895	Johan Laurentz	Johan Bengtson	Johan Bengtson	Bland långtida hyresgäster märks Galleri Gummeson som hade sina lokaler i souterrängvåningen mellan 1912 och 2009.
	19–21	Ädelman mindre 17	Kvarteret Ädelman mindre	Thaveniuska huset	1885	Isak Gustav Clason och Kasper Salin	Evald Thavenius	Evald Thavenius	Mellan övervåningens fönster finns sgraffitomålningar av Julius Kronberg föreställande lekande putti.
	23	Ädelman större 9	Kvarteret Ädelman större		1961	Nils Tesch	Rederi AB Rex	Widmark & Platzer	Ursprungshuset från 1882 revs och ersattes 1961 av nuvarande byggnad som därmed blev Strandvägens nyaste. Kring sekelskiftet 1900 hade politikern Fredrik von Essen sin bostad här.
	25	Ädelman större 8	Kvarteret Ädelman större		1882	Oskar Erikson	Johansson & Hammarlund	Johansson & Hammarlund	Samtidigt uppfördes Ädelman större 7 och 9 som blev det första nya bostadshuset vid Strandvägen. Kring sekelskiftet bodde här skådespelaren Anders de Wahl.
	27	Ädelman större 7	Kvarteret Ädelman större		1882	Oskar Erikson	Johansson & Hammarlund	Johansson & Hammarlund	På denna adress bodde politikern Per Edvin Sköld och bankmannen Marcus Wallenberg. Hans söner Jacob och Markus växte upp här tillsammans med sina fyra systrar.
	29–33	Korporalen 9	Kvarteret Korporalen	Bünsowska huset	1888	Isak Gustaf Clason och Anders Gustaf Forsberg	Friedrich Bünsow	Claes Gustaf Norström	Bland de boenden märks Friedrich Bünsow med familj och greve Reinhold von Rosen.
	35	Sergeanten 1	Kvarteret Sergeanten		1892	Johan Laurentz	Per Sundahl och Johan Brandel	Per Sundahl och Johan Brandel	Fasaden samkomponerades med Sergeanten 6, 7 och 8. Hörnlägenheten på fjärde våningen disponeras av Egyptens ambassad i Stockholm.
	37	Sergeanten 8	Kvarteret Sergeanten		1892	Johan Laurentz	Johan Ahlström	Johan Ahlström	Fasaden samkomponerades med Sergeanten 1, 7 och 8.
	39	Sergeanten 7	Kvarteret Sergeanten		1892	Johan Laurentz	Isaak Hirsch	Oscar Herrström	Fasaden samkomponerades med Sergeanten 1, 6 och 8. Lägenheten på våning 1 trappa disponeras av Sri Lankas ambassad i Stockholm.
	41	Sergeanten 6	Kvarteret Sergeanten		1892	Johan Laurentz	Johan Göransson	Johan Göransson	Fasaden samkomponerades med Sergeanten 1, 7 och 8.
	43	Beväringen 1	Kvarteret Beväringen		1896	Johan Albert Nordström	Johan Albert Nordström	Johan Göransson	Fasaden samkomponerades med Beväringen 5 och 6.
	45	Beväringen 6	Kvarteret Beväringen		1896	Ullrich & Hallquisth	Richard Ingemarson	Richard Ingemarson	Fasaden samkomponerades med Beväringen 1 och 5. I huset hade Carl Gustaf von Platen (den yngre) sin uppväxt.
	47	Beväringen 5	Kvarteret Beväringen		1896	Johan Albert Nordström	Johan Albert Nordström	Johan Göransson	Fasaden samkomponerades med Beväringen 1 och 6. Mellan 1948 och 1958 disponerades en av våningarna av Indiens ambassad i Stockholm.
	49	Bajonetten 1	Kvarteret Bajonetten		1895	Sam Kjellberg	Isaak Hirsch	Oscar Herrström	Isaak Hirsch bodde på Strandvägen 49 fram till sin död 1917.
	51	Bajonetten 11	Kvarteret Bajonetten		1897	Sam Kjellberg	Isaak Hirsch	Oscar Herrström
	53	Bajonetten 9	Kvarteret Bajonetten		1896	Sam Kjellberg	Isaak Hirsch	Oscar Herrström
	55	Bajonetten 6	Kvarteret Bajonetten	von Rosenska palatset	1899	Isak Gustaf Clason	Clarence von Rosen	Lars Pettersson	Byggnaden sträcker sig genom kvarteret till Storgaten 58.
	56	–	–	KMK:s klubbhus	1928–1930	Osvald Almqvist	Kungliga Motorbåt Klubben	okänd	Byggnaden ligger på Strandvägskajen, nedanför Nobelparken.
	57	Bajonetten 7	Kvarteret Bajonetten		1900	Ludvig Peterson och Ture Stenberg	Carl Oscar Lundberg	Carl Oscar Lundberg	Bland tidiga hyresgäster märks den förmögne grosshandlaren William Olsson.
	59	Gardisten 4	Kvarteret Gardisten		1915	Höög & Morssing	Nils Petrus Althin	Nils Petrus Althin	Bland tidiga hyresgäster fanns den norska statsmannen Francis Hagerup och på 1930-talet låg Norges legation i Sverige i byggnaden.
	58–60	Gamla Skogsinstitutet 1	Kvarteret Gamla Skogsinstitutet		1858	Johan Adolf Hawerman	Kronan	Okänd	Fastigheten ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk och är sedan 1971 ett lagskyddat byggnadsminne. Sedan 2011 ligger Israels ambassad i byggnaden.
	61	Gardisten 3	Kvarteret Gardisten		1915	Östlihn & Stark	Oscar Herrström	Oscar Herrström	Gardisten 3 blev en del i den så kallade Skandiaaffären där Ola Ramstedt (dåvarande personalchef för Skandia Liv) lät för bolagets räkning bland annat ”lyxrenovera” sin egen lägenhet i fastigheten.
	63	Hornblåsaren 6	Kvarteret Hornblåsaren		1913	Folke Zettervall	Frithiof Dahl	Frithiof Dahl	Bland hyresgästerna fanns 1915 bokförläggaren Åke Bonnier och politikern Carl Gripenstedt.
	65–67	Hornblåsaren 5	Kvarteret Hornblåsaren		1923	Gustaf Adolf Falk och Knut Nordenskjöld	Eskil Alfheim	Eskil Alfheim	Eskil Alfheim och hustrun, operasångerskan Karin Alfheim, bodde själva i huset fram till 1930 och tornrummet blev hennes musiksalong.

Panorama

Strandvägen och Strandvägskajen från Djurgårdsbron mot Nybroplan, december 2007. Längst till höger syns kvarteret Beväringen.