Stora Tuna församling
församling i Tuna kontrakt i Västerås stift Från Wikipedia, den fria encyklopedin
församling i Tuna kontrakt i Västerås stift Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Stora Tuna församling är en församling i Tuna kontrakt i Västerås stift. Församlingen, som är både till medlemsantal och folkmängd stiftets största församling, ligger i Borlänge kommun i Dalarnas län och ingår i Stora Tuna och Torsångs pastorat.
Stora Tuna församling Församling | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Borlänge kommun[1] |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Västerås stift |
Pastorat | Stora Tuna och Torsångs pastorat[2] |
Bildad | medeltiden |
Avskild från | Stora Tuna socken (1863) |
Utbrutet | Silvbergs församling (1480) Gustafs församling (1633) Säters landsförsamling (1636) Amsbergs kapellförsamling (1647) |
Införlivat | Amsbergs kapellförsamling (1929) |
Medlemmar | 29 441 (58 %) ()[3] |
Folkmängd | 50 391 ()[3] |
Upphov till | Stora Tuna distrikt |
Karta | |
Stora Tuna församlings läge i Dalarnas län. | |
Koordinat | 60°27′07″N 15°28′32″Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 208102 (–) |
Pastoratskod | 051101 |
Kyrkoarkiv | SE/ULA/12218 (–) |
Webbplats | Pastoratets webbplats |
Redigera Wikidata |
Församlingen har medeltida ursprung under namnet Tuna församling som namnändrades till det nuvarande senast vid mitten av 1700-talet. Ur församlingen utbröts under medeltiden Aspeboda församling som kapellag, vilket 1604 överfördes till Kopparbergs församling. I slutet av 1400-talet utbröts Silvbergs församling, 1633 utbröts Enbacka församling (nu Gustafs) som kapellag, 1636 Dalsby fjärdings församling (Säter) efter att varit kapellag sedan 1500-talet. 1647 utbröts Amsbergs kapellförsamling som återgick 1929.
Församlingen var till 1604 i pastorat med Aspeboda församling, för att därefter till 1627 utgöra ett eget pastorat. Från 1627 till 1868 var den moderförsamling i pastoratet (Stora) Tuna och Silvberg som mellan 1633 och 1777 även omfattade Enbacka församling och från 1647 Amsbergs församling. Från 1868 till 1929 var den i pastorat med Amsbergs församling för att därefter till 1962 utgöra ett eget pastorat. Från 1962 är församlingen moderförsamling i pastoratet Stora Tuna och Torsång.[4]
Församlingen var från den 1 januari 1929 (enligt beslut den 14 december 1928) uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Stora Tuna kyrkobokföringsdistrikt (201201, från 1971 208102) samt Borlänge och Domnarvets kyrkobokföringsdistrikt.[5] Den 1 januari 1944 (enligt beslut den 31 december 1943) ändrades namnet på det senare till Borlänge kyrkobokföringsdistrikt (208100, från 1967 208101).[6]
Sveriges indelning i kyrkobokföringsdistrikt avskaffades den 1 juli 1991.
Verksam[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1298 | Röricus | ||
1331 | Johannes | ||
1359 | Laurentius Petri | ||
1381 | Jacobus | ||
1394—1396 | Nicolaus Michaelis | ||
1396 | Ericus Broddonis | ||
1414–1430 | Andreas Elawi | ||
1431 | Petrus | ||
1434–1441 | Andreas Uddonis | ||
1447 | Andreas Guttormi | ||
1487 | Petrus | ||
1511–1528 | Laurentius | ||
Magnus Johannis | |||
1531–1546 | Johannes | ||
1547–1561 | Carolus Petri | ||
–1566 | Ericus Laurentii Holmensis | –1566 | |
1567–1570 | Erasmus Nicolai Arbogensis | 1530–1580 | Senare biskop i Västerås. |
1571–1607 | Olaus Canuti Helsingius | 1520–1607 | Kontraktsprost. |
1608–1634 | Samuel Mathiæ Malmenius | 1574–1634 | Kontraktsprost. |
1635–1638 | Segericus Nenzelius | 1600–1638 | |
1639–1648 | Simon Benedicti Arbogensis | 1601–1649 | |
1648–1661 | Jacobus Waltheri Güthræus | 1602–1661 | |
1663–1667 | Nicolaus Johannis Rudbeckius | 1622–1676 | Senare biskop. |
1667–1673 | Laurentius Petri Ferneboensis | 1603–1673 | |
– | Laurentius Johannis Folkernius | 1618–1674 | Tillträde inte tjänsten. |
1676–1707 | Petrus Petri Gangius | 1633–1707 | Kontraktsprost. |
1709–1723 | Petrus Dahlborg | 1673–1723 | Kontraktsprost. |
1725–1752 | Magnus Sahlstedt | 1686–1752 | |
1753–1756 | Johan Lindh | 1695–1756 | Kontraktsprost. |
1758–1767 | Nils Rabenius | 1692–1767 | Kontraktsprost. |
1768–1774 | Eric Sernander | 1710–1774 | Kontraktsprost. |
1776–1808 | Nathanaël Thenstedt | 1731–1808 | Kontraktsprost. |
1811–1820 | Carl Norberg | 1766–1820 | Kontraktsprost. |
1822–1834 | Pehr Malmström | 1758–1834 | |
1837– | Fabian Wilhelm Ekenstam | 1787– | Kontraktsprost. |
Lista över organister i Stora Tuna församling.
Verksam[8] | Namn | Levnadstid |
---|---|---|
1629 | Andreas Jacobsson | |
1636–1646 | Olof Ericsson | |
1664 | Olof Bengtsson | |
1676–1680 | Johan Nilsson | |
1683–1713 | Anders Törne | |
1713–1758 | Anders Mihlberg | 1686–1758 |
1744–1758 | Israel Fahlström | 1719– |
1761–1817 | Johan Elfström | 1753–1817 |
Eric Wilhelm Zetterström | 1790– | |
–1827 | Carl Enander | 1790–1827 |
Göran Haglöf | ||
–1863 | Johan Erik Hellström | 1807–1863 |
Carl Erik Ståhlberg | 1838–1912 | |
1918–1945 | Johan Ernst Lindberg | 1882–1945 |
Carl Gunnar Carlsson | 1916– | |
1941– | Karl-Erik Berntsson | 1920– |
1942–1964 | Per Nygårds-Kers | 1908–[9] |
1962–1964 | Bengt Granstam | 1932–[9] |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.