Sodasjöpipare

Sodasjöpipare^[2] (Anarhynchus pallidus) är en afrikansk vadarfågel i familjen pipare.^[3]

Sodasjöpipare Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Vadarfåglar Charadriiformes
Familj	Pipare Charadriidae
Släkte	Anarhynchus
Art	Sodasjöpipare A. pallidus
Vetenskapligt namn
§ Anarhynchus pallidus
Auktor	Strickland, 1852
Synonymer
Sodasjöstrandpipare Charadrius pallidus

Kännetecken

Utseende

Sodasjöpiparen är en liten (14 cm) gråbrun och vit pipare med ett smalt kastanjebrunt bröstband. Adulta hanen har ett svart band ovan vit panna och ett kort och svart ögonstreck. Honan liknar hanen men saknar de svarta teckningarna. Ungfågeln har ett helt eller brutet grått bröstband och saknar både svart och kastanjebrunt i fjäderdräkten.^[4]

Läten

Arten är relativt tystlåten, men vassa "pii" hörs i flykten. Spellätet består av en märklig, komplex serie nasala drillningar.^[4]

Utbredning och systematik

Sodasjöpipare förekommer i Afrika söder om Sahara delas in i två underarter med följande utbredning:^[3][5]

• Anarhynchus pallidus pallidus – förekommer i vissa lokaler i södra Afrika: utmed kusten från sydvästra Angola fläckvist runt Sydafrika till Moçambique, men även lokalt i inlandet i norra Namibia, norra Botswana och centrala delen av norra Sydafrika
• Anarhynchus pallidus venustus – förekommer i sodasjöar i Rift Valley vid gränsen mellan Kenya och Tanzania

Nykläckt unge sodasjöpipare.

Släktestillgörighet

Sodasjöpipare placeras traditionellt, liksom de flesta pipare, i det stora släktet Charadrius. Flera genetiska studier har dock visat att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar. Istället är en stor grupp strandpipare, däribland sodasjöpipare, närmare släkt med vipor i Vanellus och andra udda pipare som australiska inlandspiparen (Peltohyas australis) och arten snednäbb i Nya Zeeland (Anarhynchus frontalis) än med typarten för släktet större strandpipare.^[6][7][8] Tongivande Clements m.fl. implementerade 2023 dessa resultat i sin systematik, vilket medfört att denna grupp lyfts ur Charadrius och istället förenats med snednäbben i släktet Anarhynchus.

Levnadssätt

Arten föredrar saliner, saltsjöar och kustnära laguner och flodmynningar. Födan består av insekter som ibland fångas i flykten och kräftdjur som den plockar i strandkanten. Fågeln är troligen delvis flyttfågel och rör sig nomadiskt.^[9]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde, men eftersom dess krav på habitat är rätt specifik förekommer den mycket fläckvist. Utanför häckningstid återfinns den endast på nio lokaler som påverkas av habitatförstörelse. Wetlands International (2021) uppskattade beståndet i södra Afrika till 11 000–16 000 individer och östra Afrika till 6 500 individer. Beståndets utveckling är än så länge stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den sammantaget som livskraftig (LC). ^[1]

Noter

1. Birdlife International 2021 Charadrius pallidus . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
2. Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
3. Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
4. Stevenson & Fanshawe (2001) Field Guide to the Birds of East Africa: Kenya, Tanzania, Uganda, Rwanda, Burundi, Elsevier Science, ISBN 978-0856610790
5. Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2019). Chestnut-banded Plover (Charadrius pallidus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53840 30 december 2019).
6. Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
7. Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
8. Dos Remedios, N., Lee, P. L. M., Burke, T., Székely, T., and Küpper, C. (2015). North or south? Phylogenetic and biogeographic origins of a globally distributed avian clade. Mol. Phylogenet. Evol., 89:151–159. [PDF https://eprints.whiterose.ac.uk/90572/3/WRRO_90572.pdf]
9. Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Chestnut-banded Plover (Charadrius pallidus). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53840 18 februari 2020).

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör sodasjöpipare.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Anarhynchus pallidus.
  Artförteckning
• Läten på xeno-canto.org