Slaget vid Trebia

Slaget vid Trebia var den första stora striden i andra puniska kriget, utkämpat mellan Hannibals kartagiska styrkor och den romerska republiken i december 218 f.Kr., på eller runt vintersolståndet. Vid Trebia segrade Hannibal över en romersk armé, varpå hans egen fick förstärkningar av galler och tågade söderut. Dock frös de sista elefanterna ihjäl under vintern. Slaget följdes av slaget vid Trasimenska sjön.

Slaget vid Trebia
Del av Andra puniska kriget
Denna karta över slagfältet stöder J. Wells åsikt från 1926 om att romarna slagit läger på den vänstra stranden och korsade till höger.
Ägde rum Vintersolståndet, december 218 f.Kr. Plats Trebbia, dagens Italien Resultat Kartaghisk seger
Stridande
Karthago	Romerska republiken
Befälhavare och ledare
Hannibal	Tiberius Sempronius Longus
Styrka
30 000 man: (20 000 tungt infanteri, 10 000 kavalleri, 37 krigselefanter)	42 000 man: (18 000 legionärer, 20 000 italienska allierade, 4 000 kavalleri
Förluster
4-5 000 infanteri, några elefanter	Ungefär 26 000-28 000, upp till 32 000 totala förluster

Slaget

Den romerska armén hade just på jakt efter Hannibal marscherat över floden Trebia, varpå Hannibal raskt ställde upp sina trupper bakom floden, men gömde majoriteten av kavalleriet i den närliggande skogen. Karthagerna lockade till sig romarna genom vilda skrik och den romerska hären vände, utan att ställa om trupperna, och marscherade rakt tillbaka över floden, emot en till synes lätt seger. Men när de kommit tillräckligt nära, fick de smaka på de karthagiska stridselefanternas effektivitet, och de skickliga iberiska krigarnas disciplin. Likväl räddades Hannibal undan stora förluster genom att kavalleriet kom tillbaka och anföll romarna i flanken vilket snabbt krossade den romerska armén. Följden blev att Hannibal fick förstärkningar av cirka 25 000 galler.

Se även

• Andra puniska kriget

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör slaget vid Trebia.