Skånska Cement AB är ett ej längre existerande svenskt byggnadsmaterialföretag.
Historik
Skånska Cementaktiebolaget grundades 1871 och anlade Sveriges första cementfabrik i Lomma på initiativ av professor Otto Torell och ingenjören Otto Fahnehjelm. Genom professor Sven Lovéns förmedling kom Fahnehjelm i kontakt med Otto Torell i Lund. Denne hade 1869 på uppdrag av Malmöhus läns hushållningssällskap påbörjat undersökning av skånska ler- och bergarters användbarhet för industrin. Fahnehjelm fick ta över de kemiska analyserna.
År 1871 köpte bolaget Limhamnsgården med dess kalkbrott i Limhamn.[1]
Företaget grundades som ett direkt resultat av Otto Fahnehjelms undersökningar av de svenska kalkarterna. Fahnehjelm ritade också bolagets första byggnader. Under åren 1873–1907 leddes företaget av Rudolf Fredrik Berg. Cementfabriken i Lomma lades ned 1905, och anlades i stället ett tegelbruk. Från 1890 drevs ett cementbruk i Limhamn.
De övriga kalkbrotten i Limhamn, ägda av Annetorps kalkbruks AB, grundat 1866, och Malmö Kalkbrotts AB, grundat 1870, uppköptes 1884 av AB Förenade kalkbrotten, i vilket Skånska Cement var hälftenägare.[2] År 1916 blev Skånska Cement helägare.[3]
Skånska Cementgjuteriet, sedermera Skanska, bildades 1887 som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Bolaget tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag.
Som en kartellbildning bildade 1893 Skånska Cement, tillsammans med konkurrenterna Ölands Cement AB och AB Visby Cementfabrik, dotterbolaget Svenska Cementförsäljnings AB , som från och med 1922 kallades för Cementa AB.
Den nya fabriken i Limhamn 1887 innebär att verksamheten i Lomma började avvecklas, och 1905 lades Lommafabriken slutligen ned.[2] Företaget drev även från 1913 Hellekis cementfabrik och ett kalkbrott i Hällekis, från 1941 cementfabrik i Köping med kalkstensbrott i Forsby samt från 1949 till 1981 Stora Vika cementfabrik med kalkstensbrott i Stora Vika. Maltesholms cement AB (grundat 1898) köptes 1925 och lades ned 1928. Man köpte även upp Båstads kalkindustri (grundat 1917).[4]
År 1931 förvärvades Slite kalk och cement med dess 1917 anlagda fabrik i Slite och Visby cementfabrik med dess 1884 grundade och 1940 nedlagda cementfabrik. År 1922 köptes också AB Karta & Oaxens Kalkbruk.[4] Iföverken köptes 1909, men såldes igen till bolagets aktieägare 1937.[4]
Åren 1969-1973 var koncernens namn Cementa AB, 1973-1992 var namnet Industri AB Euroc, 1992-1996 Euroc AB och 1996-1999 Scancem AB, innan företaget 1999 köptes upp av den tyska cementkoncernen Heidelberg cement.[5]
Styrelseordförande
- 1871-1880 Arvid Fr. Posse
- 1880-1884 Corfitz A Beck-Friis
- 1884-1906 Gottfrid Warholm
- 1906-1919 Hjalmar Lindgren
- 1919-1935 August Fornmark
- 1936-1947 Wathier Hamilton
- 1947 Carl Johan Malmros
- 1948-1957 Ernst C:son Herslow
- 1957-1968 Ernst Wehtje j:r
- 1968-1975 Elam Tunhammar[6]
- 1975-1977 Ragnar Sundén
- 1977-1982 Lars-Erik Thunholm
- 1982-1984 Sten Lindh
- 1984-1990 Sten Herslow
- 1990-1994 Bo Rydin
- 1994-1996 Melker Schörling[7]
Verkställande direktörer
- 1873-1907 R.F. Berg
- 1907-1936 Ernst Wehtje
- 1936-1957 Ernst Wehtje j:r
- 1957-1968 Elam Tunhammar
- 1968-1981 Sten Lindh[6]
- 1981-1990 Sven Borelius
- 1990-1994 Finn Johnsson
- 1995-? Sven Ohlsson[7]
Källor
Vidare läsning
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
