Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Siouxsie and the Banshees var ett brittiskt postpunkband bildat i London 1976 av sångerskan och låtskrivaren Siouxsie Sioux (Susan Janet Ballion) och basisten Steven Severin, som varit medlemmar sedan dess. John McKay, gitarr, saxofon och Kenny Morris, trummor som ingick i bandet under de två första skivorna ersattes av Budgie, trummor och gitarristen John McGeoch. Gruppen kom att bli inflytelserik genom att vara pionjärer inom det sena 1970-talets postpunk.
Siouxsie and the Banshees | |
Siouxsie and the Banshees: Steven Severin, Siouxsie Sioux och Budgie. | |
Pseudonym(er) | Janet and the Icebergs |
---|---|
Bakgrund | London, England, Storbritannien |
Genrer | Postpunk, gothic rock, konstpop, poprock, alternativ rock, new wave |
År som aktiva | 1976–1996, 2002 |
Skivbolag | Polydor, Geffen, Sanctuary |
Artistsamarbeten | The Creatures, The Cure, The Glove |
Webbplats | Officiell webbplats |
Tidigare medlemmar | |
Siouxsie Sioux Steven Severin Budgie Sid Vicious Marco Pirroni Kenny Morris Peter Fenton John McKay John McGeoch Robert Smith John Valentine Carruthers Martin McCarrick Jon Klein Knox Chandler |
Siouxsie and the Banshees släppte debutsingeln "Hong Kong Garden" 1978. Bland de andra låtar som har varit framgångsrika i Storbritannien är "Happy House", "Christine", "Spellbound" och "Cities In Dust". Popsinglarna "Peek-a-Boo" och "Kiss Them For Me", också fick uppmärksamhet i USA dâr de hamnade i de mest sålda singlarna på Billboard Hot 100-listan.[1]
Det är många som tagit intryck av, och uppskattat Siouxsie and the Banshees verk, däribland Joy Division,[2] The Cure,[3] The Smiths och gitarrist Johnny Marr,[4][5] Depeche Mode,[6] U2,[7] Tricky,[8] PJ Harvey,[9] Jeff Buckley,[10] Massive Attack,[11] Radiohead,[12] LCD Soundsystem,[13] och The Knife.[14]
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Trummis på den första, helt punkigt orepade spelningen på The 100 Club i London var Sid Vicious, och gitarristen Marco Pirroni.
Gitarristerna i gruppen har varierat under åren, bl.a.: John McGeoch, gästade på det av kritiken högst rankade albumet Kaleidoscope, Juju och A Kiss in the Dreamhouse. Robert Smith från The Cure gästspelade på skiva och på konserten i Royal Albert Hall hösten 1983 (Nocturne Livealbum) och Hyæna 1984. Bytena av gitarrister beror enligt gruppen på att de har sökt efter ett "distinkt, knivskärande gitarrsound av en gitarrist som inte har Hendrix-komplex".
Trummorna har sedan -79/-80 hanterats av Budgie (före detta The Slits). Siouxsie and the Banshees bygger på att alla spelar, alla är delaktiga i en stark, monotont stämningsskapande men samtidigt ställningstagande, helhet av röst, rytm och uttryck. Detta har bandet utvecklat mer genom ständigt experimenterande än repeterande.
Filmregissören Tim Burton bad Siouxsie and the Banshees skriva "Face to Face/Catwoman's Theme" till filmen Batman Returns 1992.
1996 skickade bandet ut ett pressmeddelande som i stort gick ut på att det var dags att lägga av, nu när alla gamla hjältar börjat "förödmjuka sig, återförenas och böja sig för de kommersiella krafternas tryck".
Siouxsie och Budgie (som för övrigt gifte sig med varandra så småningom) skapade av överblivna rytmer från Juju projektet The Creatures bildad 1981. Steven Severin har tillsammans med Robert Smith haft sidoprojektet The Glove och producerat andra artister.
Siouxsie gästar som sångare/låtskrivare på andras skivor och gig; till exempel John Cale,[15] Morrissey,[5] Basement Jaxx. Hon återupptog 2007 solokarriären med turnéer och skivsläpp, Mantaray. Både för det och för hennes karriär i helhet, har hon belönats med flera olika musikpriser.
Steven Severin skapar mycket filmmusik till independentfilm och fortsatt att producera andras skivor. Budgie har från cirka 2009 haft projektet Efterklang,[16] och diverse jobb med olika artister, John Grant.[17]
Singlar (topp 40 på UK Singles Chart)
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.